True Humility
The Phaneroo Devotion: True Humility
Apostle Grace Lubega
Numbers 12:3 (KJV): “Now the man Moses was very meek, above all the men which were upon the face of the earth.”
—
If you want to know that a man has truly seen God, study his humility.
Encounters with God never inflate the ego. They never stir pride or self-exaltation. Instead, they break a man and anchor him in the deep and sobering awareness that without God he is absolutely nothing. The closer a person walks with God, the more clearly he sees his dependence on Him.
In Exodus 33:11 the Scriptures tell us, “And the LORD spake unto Moses face to face, as a man speaketh unto his friend.” This level of intimacy was possible because Moses possessed a meek spirit.
However, humility is one of the most misunderstood virtues in the Christian life. Many assume it means downplaying who they are or pretending to be less than what God has made them. But that is not humility. That is self-disqualification
True humility does not deny your spiritual rank or the graces God has allowed you to access.
Infact, genuine humility is compatible with boldness. When you understand that your sufficiency is of God, boldness becomes an expression of humility, not pride.
Praise God!
FURTHER STUDY: Micah 6:8, James 4:6
GOLDEN NUGGET: Encounters with God never inflate the ego. They never stir pride or self-exaltation. Instead, they break a man and anchor him in the deep and sobering awareness that without God he is absolutely nothing. The closer a person walks with God, the more clearly he sees his dependence on Him.
PRAYER: Loving Father, I thank You for this word. You deliver me from any form of pride and false humility. I know who I am in You and walk boldly in the identity and grace you have given me. I will never disqualify myself. I receive the wisdom to treat all men with grace and the boldness to express the liberties to which You invite me. In Jesus name, Amen.
OBWETOOWAZE OBWA DDALA
Omutume Grace Lubega
Okubala 12:3 (KJV): Era omusajja Musa yali muwombeefu nnyo, okusinga abantu bonna abaali ku nsi yonna.
—
Bw’oba oyagala okumanya nti omuntu mazima alabye Katonda, wekkaanye obwetoowaze bwe.
Ensisinkano ne Katonda tezigolokosa malala. Tezisiikuula malala oba okwegulumiza. Naye, zimenya omuntu ne zimunyweza mu ntegeera ey’ebuziba nti awatali Katonda talina ky’ali. Omuntu gy’akoma okutambula ng’ali kumpi ne Katonda, gy’akoma okulaba mu bwerufu okwesigama kwe ku Katonda.
Mu Okuva 33:11 ebyawandiikibwa bitugamba, “Mukama N’ayogeranga ne Musa nga balabagana mu maaso, ng’omuntu bw’ayogera ne mukwano gwe.” Omutendera guno ogw’omukwano gwasoboka kubanga Musa yalina omwoyo omuwombeefu.
Naye, obwetoowaze yeemu ku mpisa ezikyasinze obutategeerekeka mu bulamu bw’ekiKristaayo. Bangi balowooza nti kitegeeza kwenyooma oba okwefuula aba wansi ku ekyo Katonda ky’abafudde. Naye obwo si bwetoowaze. Okwo kwenyooma.
Obwetoowaze obwa ddala tebugaana ddaala lyo lya mwoyo oba ebika by’ekisa Katonda by’Akusobozesezza okutuukako.
Obwetoowaze obwa ddala bukwatagana n’obuvumu. Bw’otegeera nti obusobozi bwo buva eri Katonda, obuvumu bufuuka enneeyolesa y’obwetoowaze, si malala.
Mukama Yeebazibwe!
YONGERA OSOME: Mikka 6:8, Yakobo 4:6
AKASUMBI KA ZAABU: Ensisinkano ne Katonda tezigolokosa malala. Tezisiikuula malala oba okwegulumiza. Naye, zimenya omuntu ne zimunyweza mu ntegeera ey’ebuziba nti awatali Katonda talina kyali. Omuntu gy’akoma okutambula ng’ali kumpi ne Katonda, gy’akoma okulaba mu bwerufu okwesigama kwe ku Katonda.
ESSAALA: Kitange Omwagazi, nkwebaza ku Lw’ekigambo kino. Onsumulula okuva mu kikula ky’amalala kyonna n’obwetoowaze obw’obulimba. Mmanyi kyendi mu Ggwe era ntambulira mu buvumu mu kikula n’ekisa by’ompadde. Siryeyisaamu maaso. Nfuna amagezi okuyisa abantu bonna n’ekisa n’obuvumu okwolesa eddembe ly’ompise okujjamu. Mu linnya lya Yesu, Amiina.
OBUCUREEZI OBW’AMAZIMA
Entumwa Grace Lubega
Okubara 12:3: Kandi ogwo mushaija Musa akaba ari omucureezi, okukira abantu boona ab’omu nsi.
—
Waba noyenda kumanya omuntu oreebire Ruhanga buzima, yetegyereza obucureezi bwe.
Okubugana Ruhanga tikukareteraga omuntu kwekira. Tikukareteraga omuntu okwemanya nari okwetunguura ahaiguru y’abandi. Kureka, nikuretera omuntu okuhendeka n’okumanya ngu ahu Ruhanga atari akaabaire ataine kyari. Ahu omuntu arikugarukira kuhika haihi na Ruhanga niho arikukoma kureeba oku arikweteenga Ruhanga.
Omu Kuruga 33:11, eky’ahandiikirwe nikigira kiti, “Okwo nikwo MUKAMA yaabaire agamba na Musa nibareebana, nk’oku omuntu agamba na mugyenzi we.” Omuringo gw’okumanyana oku gukaba nigubaasika ahabw’okuba Musa akaba aine omutima omucureezi.
Kwonka, okucureera ni kimwe aha bintu ebirikukirayo obutetegyerezibwa omu magara g’ekikristaayo. Baingi nibateekateeka ngu nikimanyisa okwegarura ahansi nari okwegiza nk’abari ahansi y’ekyo eki Ruhanga abataireho. Kwonka okwo tikwecureeza. Okwo n’okugira ngu tohikirire ekirikumara.
Obucureezi obuhikire tikwegarura ahansi y’ekyo eki ori narikwehakana ebyo ebi Ruhanga akwikirize kutungira omuri we.
Nobwo, okwecureeza okw’amazima n’okuba kimwe n’obumanzi. Wayetegyereza ngu okubaasa kwawe nikuruga ahari Ruhanga, obumanzi nibuba omuringo gw’okworeka obucureezi kutari okwetunguura.
Mukama Asiimwe!
SHOMA N’EBI: Miika 6:8, Yakobo 4:6
EBIKURU MUNONGA: Okubugana Ruhanga tikukareteraga omuntu kwekira. Tikukareteraga omuntu okwemanya nari okwetunguura ahaiguru y’abandi. Kureka, nikuretera omuntu kuhendeka n’okumanya ngu ahu Ruhanga atari akaabaire ataine kyari. Ahu omuntu arikugarukira kuhika haihi na Ruhanga niho arikukoma kureeba oku arikweteenga Ruhanga.
ESHAARA: Taata omukundwa, ninkwebaza ahabw’ekigambo eki. Nonyihaho okwetunguura kwoona hamwe n’obucureezi obwa ekishuba. Nimanya ekindi omuri iwe kandi ngyendera omu mbabazi ezi ompaire. Tindyeshazamu. Ninyakiira obwengye bw’okugirira abantu boona embabazi hamwe n’obumanzi bw’okworeka obusingye obu onyetsire kwija mu. Omu iziina rya Yesu, Amina.
OKWEBUNDAZA OKUHIKIRE
Omukwenda Grace Lubega
Okubara 12:3 (KJV): “Lero Musa akabali omuculezi muno, okukira abantu bona abali hamaiso gensi.”
—
Obu oraaba nogonza kumanya omuntu obu araaba arozire Ruhanga mali, soma okwebundaza kwe.
Entangano na Ruhanga tizireta myepanko. Tizimukya myehembo rundi kweimukya. Kyonka, zicwa omuntu kandi zimutwara munziha y’okumanya ngu atanyina Ruhanga tanyina kyali. Omuntu h’agarukira kwirra haihi na Ruhanga, nuho agarukira kumanya ngu nuwe wenka ow’aigamiire.
Omu Kuruga 33:11 ebyahandikirwe nibitugamba ngu, “
MUKAMA yabazaga na Musa nibarorangana ha maiso, nkomuntu okwabaza nenganjaniye. ” Orulengo rw’enkoragana nk’enu rukasoboka habwokuba Musa yali anyina omwoyo w’okwebundaza.
Kyonka, Kwebundaza kiri kimu habintu ebikyakizireyo kut’etegerezibwa mubwomezi bw’ekikristayo. Baingi batekereza ngu nikimanyisa kwanga eki bali rundi kwetwara bali hansi y’eki ekya Ruhanga abafoire. Oku tikuli kwebundaza. Oku kweremesa ekikuhairwe.
Okwebundaza okuhikire tikwanga idara lyawe mu mwoyo rundi embabazi Ruhanga ez’akwikirize kutunga.
Mali kwo, okwebundaza okw’amazima kukwatagana n’obumanzi. Obu oyetegereza ngu obusobozi bwawe bwa Ruhanga, obumanzi bufooka mulingo gw’okwoleka okwebundaza, hatali emyehembo.
Ruhanga akugizibwe!
GALIHYA NOSOMA: Mika 6:8, Yakobbo 4:6
EKIKURU MUBYONA: Entangano na Ruhanga tizireta myepanko. Tizimukya myehembo rundi kweimukya. Kyonka, zicwa omuntu kandi zimutwara munziha y’okumanya ngu atanyina Ruhanga tanyina kyali. Omuntu h’agarukira kwirra haihi na Ruhanga, nuho agarukira kumanya ngu nuwe wenka ow’aigamiire.
ESAARA: Taata owangonza, ninkusiima habw’ekigambo kinu. N’oncungura kuruga habuli mulingo gw’emyehembo n’okwebundaza okw’ebisuba. Manyire kiki eki ndi omuli Iwe kandi nindubata n’obumanzi mukiikaro n’omumbabazi ebi Ompaire. Tindyeremesa. Nintunga amagezi kutwaza abantu boona n’embabazi hamu n’obumanzi kwoleka obugabe obu Onyesiremu. Omw’ibara lya Yesu, Amiina.
MWOLE ME ADA
Lakwena Grace Lubega
Wel 12:3(KJV): Moses ocwalogi ki i tim me Paran, kit macalo Rwot ociko; gin ducu onoŋo gin ludito i kin jo Icrael.
—
Kace imito ngeyo ni ngatmoni ada oneno Lubanga, nen kitma mwol kwede.
Rwate wa ki Lubanga pe kelo bedo lamal. Pe kelo wake onyo dano ile pire kene. Ento, turu dano dok keto en i ada matut dok yabo wic ni labongo Lubanga en pe obedo ginmo. Rwom me wot cok pa ngatmoni ki Lubanga en aye rwom ma en neno maleng jenge ne i kom Lubanga.
Ibuk me Nia 33:11, gin acoya waciwa ni, “Dok Rwot loko ki Moses wang ki wang, macalo dano loko kwede ki lareme.” Rwom man me cok kingi ni otwere pien Moses onongo tyeki cwiny ma mwol.
Ento, mwole obedo kit ma dong dano niang kilong ikome ikwo pa Lukricitayo loyo weng. Jo mapol tamo ni obedo dwoko piny nga ma gubedo onyo bedo lapiny loyo ginma Lubanga ominigi. Ento meno pe obedo mwole. Meno obedo keto ni pe itwero.
Mwole me ada pe kwero rwomi i cwiny onyo kica ma Lubanga oweko inongo.
Ikomlok, mwole me ada rwate ki bedo ki tek cwiny. Ka iniang ni Lubanga aye mini kero, tek cwiny bino macalo lanyut me mwole, pe wakke.
Gipak Lubanga!
KWAN MUKENE: Mika 6:8, Yakobo 4:6
LWOD MADIT: Rwate wa ki Lubanga pe kelo bedo lamal. Pe kelo wake onyo dano ile pire kene. Ento, turu dano dok keto en i ada matut dok yabo wic ni labongo Lubanga en pe obedo ginmo. Rwom me wot cok pa ngatmoni ki Lubanga en aye rwom ma en neno maleng jenge ne i kom Lubanga.
LEGA: Wora me amara, apwoyi pi Lok man. In ilaro an ki ikom awaka mo keken dok mwole ma petye ada. An angeyo nga ma abedo i in dok awoto ki tek cwiny i nga ma abedo dok kica ma ityeko mina. Pe abinene ni pe atwero. Anongo ryeko me tero dano ducu ki kica dok tekcwiny me nyutu twero ma ijolo an iye. Inying Yecu, Amen.
MWOLO ME ATENI
Akwena Grace Lubega
Wel 12:3 (Lango): “Muca rik onwoŋo dano a mwol meicel, ame kato jo luŋ ame rik onwoŋo tye i wi lobo.”
—
Ka imito ŋeyo i ateni ni dano ŋeo Obaŋa, nen kit ame en mwol kede.
Rwatte karacel kede Obaŋa mom mio ŋattoro tamo ni en pire tek. Mom kelo awaka onyo mio imedo rwommi apiri keni. Cite, turo dano eka te miye cuŋ atek atut karacel kede ŋec ni aboŋo Obaŋa en mom obedo ginnoro. Ka dano mede i wot aceggi karacel kede Obaŋa, en mede i jeŋere ikom En.
Iyi Yaa 33:11 tyeny jiri kobbiwa ni, “Mannono en kit a rik Rwot okobo kede i Muca wan i waŋ, kite acalo dano kobo kede awottere. Kare ame Muca odok i gony, Yocwa wot a Nuni ame rik en awobi ame konye, doŋ i kema me rwatte.” Kodi rwom me bedo karacelli nwoŋo twerre pien Muca onwoŋo tye karacel kede cuny a mwol.
Cite, mwolo obedo mottoro acel ame pol Okricitayo mom oniaŋ iye. Jo apol tamo ni cayo ŋo ame gin obedo onyo miye me bedo irwom apiny akato kit ame Obaŋa ocweo gi karacel kede. Ento mano mom obedo mwollo. Mano obedo kwerre apiri keni.
Mwollo me ateni mom kwero rwommi i cuny onyo winyo ame Obaŋa oye ni ibed karacel kede.
Iyi ateni, mwolo me ateni woto karacel kede tekcuny. Ka yin iniaŋ ni Obaŋa en aye mi teko, tekcuny cako bedo anyut me mwolo, mom awaka.
Opak Obaŋa!
MEDE IKWANO: Mika 6:8; Yakobo 4:6
APIRE TEK: Rwatte karacel kede Obaŋa mom mio ŋattoro tamo ni en pire tek. Mom kelo awaka onyo mio imedo rwommi apiri keni. Cite, turo dano eka te miye cuŋ atek atut karacel kede ŋec ni aboŋo Obaŋa en mom obedo ginnoro. Ka dano mede i wot aceggi karacel kede Obaŋa, en mede i jeŋere ikom En.
KWAC: Papo me amara, apwoyi pi kop man. Yin i gonya oko ikom awaka karacel kede mwollo moro keken me goba. Aŋeo ŋa ame an abedo i Yin eka ate wot karacel kede tekcuny i ŋa ame an abedo karacel kede winyo ame Yin imia. An mom abino kwerre apira kena. Agamo ryeko me neno jo luŋ i winyo karacel kede tekcuny me nyuto kuc ame Yin ilwoŋa iye. Inyiŋ Yecu, Amen.
AIYAPEPERA NAKA ABEITE
Ekiyakia Grace Lubega
Aimario 12:3 (KJV): “Kiyapeperana Musa noi adepar ituŋa kere luajaas akwapin.”
—
Arai ikoto jo ajenun arai keanyunit ituŋanan Edeke abeit, oŋic aiyapepeara ke.
Airiamununeta keda Edeke mam eyaunenete epoget. Mam cut eyauni eitur loka akuan. Konye ebilete etuŋanan kosodi airaikin ŋesi kotoma aijen ŋin ebe arai emamei Edeke emamei ooni ameda. Neiyatar etuŋanan aidunyakin keda Edeke, ŋesi ejenuna ŋesi ananoku ke arai emamei Edeke.
Kotoma Anyoun 33:11 Ebakasi nuiwadikatai, “Kinerenenas EJAKAIT kaMusa kiteos, kwape ineratar etuŋanan kopaperoke.” Abu edicane lo opedor kanu naarai ajatatar Musa emoyo loetasono.
Karaida ejaasi ŋun da, erai aitasono idiopet kotoma akiro numam ituŋa emisiikinitos jokan kotoma aijar na aiyuun. Nuipu eomitos ebe ŋesi aijesunit adoketait kec kwap ne epiimo loigerokinit Edeke. Konye mam ŋin erai aitasono. Erai ŋin aitidisiar adoketait. Aiyapepeara na abeit mam eŋerit adoketait kon omoyo arai iboro nuacamaki jo Edeke adolokin.
Kotoma abeit, aiyapepeara na abeit eupasi keda atitiŋu. Imisiikini jo ebe Edeke ŋesi itodolikinit jo, eraun kwana atitiŋu aitodunet na aiyapepeara, mere epoget.
Keturoto Edeke!
AIMOR NAIYATAKINA: Mika 6:8, Yakob 4:6
NUEPOSIK BALA ESABU: Airiamununeta keda Edeke mam eyaunenete epoget. Mam cut eyauni eitur loka akuan. Konye ebilete etuŋanan kosodi airaikin ŋesi kotoma aijen ŋin ebe arai emamei Edeke emamei ooni ameda. Neiyatar etuŋanan aidunyakin keda Edeke, ŋesi ejenuna ŋesi ananoku ke arai emamei Edeke.
AILIP: Papa lominat, Eyalama kanu abeitekana. Ilacakini Jo eoŋ kane ejai epoget lo ediopone kere keda aiyapepeara na epaarit. Kajeni ŋin yen arai eoŋ kotoma kon ido kalosi katitiŋu kotoma asima keda asianut naijaikit Ijo eoŋo. Mam cut eoŋ ketidisiar. Kejauni acoa ayaite ituŋa kere keda asianut ka atitiŋu na aitodiar ailajaanareta nu inyarau jo eoŋ toma. Ko okiror ka Yesu, Amen.
Loading…
UNYENYEKEVU WA KWELI
Mtume Grace Lubega
Hesabu 12:3 (KJV): “Basi huyo mtu Musa alikuwa mpole sana, kuliko wanadamu wote waliokuwa juu ya uso wa nchi.”
—
Ukitaka kujua kwamba mtu amemwona Mungu kwa kweli, chunguza unyenyekevu wake.
Kukutana na Mungu kamwe hakuvimishi nafsi ya mtu. Hakuchochei kiburi wala kujikweza. Badala yake, kunamvunja mtu na kumtia katika ufahamu wa kina na wa kutisha kwamba bila Mungu yeye si chochote kabisa. Kadiri mtu anavyotembea karibu zaidi na Mungu, ndivyo anavyozidi kuona utegemezi wake kamili kwa Mungu.
Katika Kutoka 33:11 Maandiko yanasema, “BWANA alisema na Musa uso kwa uso, kama vile mtu asemavyo na rafiki yake.” Kiwango hiki cha ukaribu kilikuwa kimewezekana kwa sababu Musa alikuwa na roho ya upole.
Hata hivyo, unyenyekevu ni mojawapo ya maadili yasiyoeleweka vizuri katika maisha ya Kikristo. Wengi hudhani unyenyekevu ni kujidharau au kujifanya kuwa chini kuliko kile ambacho Mungu amekufanya uwe. Lakini huo si unyenyekevu; huo ni kujiondoa mwenyewe katika wito na neema ya Mungu.
Unyenyekevu wa kweli haukanushi cheo chako cha kiroho wala neema ambazo Mungu amekuruhusu kuzifikia.
Kwa kweli, unyenyekevu wa kweli unaendana na ujasiri. Unapotambua kwamba uwezo wako unatoka kwa Mungu, ujasiri huwa ni udhihirisho wa unyenyekevu, si kiburi.
Tumshukuru Mungu!
MASOMO YA ZIADA: Mika 6:8, Yakobo 4:6
UJUMBE MKUU: Kukutana na Mungu kamwe hakuvimishi nafsi ya mtu. Hakuchochei kiburi wala kujikweza. Badala yake, kunamvunja mtu na kumtia katika ufahamu wa kina na wa kutisha kwamba bila Mungu yeye si chochote kabisa. Kadiri mtu anavyotembea karibu zaidi na Mungu, ndivyo anavyozidi kuona utegemezi wake Kwake.
SALA: Baba mpenzi, nakushukuru kwa neno hili. Unaniokoa kutoka katika aina yoyote ya kiburi na unyenyekevu wa uongo. Najua mimi ni nani ndani Yako, na ninatembea kwa ujasiri katika utambulisho na neema uliyonipa. Sitajiondoa kamwe. Napokea hekima ya kuwatendea watu wote kwa neema, na ujasiri wa kudhihirisha uhuru ambao Wanialika kuishi ndani yake. Kwa Jina la Yesu, Amina.
Loading…
Loading…
WAHRE DEMUT
Apostel Grace Lubega
4. Mose 12,3 (LUT): „Der Mann Mose war sehr demütig, mehr als alle Menschen auf Erden.“
—
Wenn du wissen willst, ob eine Person tatsächlich Gott geschaut hat, dann achte darauf, wie demütig sie ist.
Begegnungen mit Gott blasen nie das Ego auf. Sie verleiten nicht zu Stolz oder Selbstüberschätzung. Stattdessen hinterlassen sie einen gebrochenen Menschen und verankern in ihm die ernüchternde Erkenntnis, dass er ohne Gott absolut nichts ist. Je enger ein Mensch mit Gott wandelt, desto deutlicher erkennt er seine Abhängigkeit von Ihm.
2. Mose 33,11 (SLT) offenbart uns: „Und der HERR redete mit Mose von Angesicht zu Angesicht, wie ein Mann mit seinem Freund redet.“ Diese Vertrautheit war nur möglich, weil Mose einen sanftmütigen Geist besaß.
Allerdings ist Demut die am häufigsten missverstandene Tugend im Leben eines Christen. Viele Menschen denken, dass es bedeutet, die eigene Natur zurückzustellen oder so zu tun, als wäre man weniger wert als das, was Gott aus einem gemacht hat. Aber das ist keine Demut. Das ist nur Selbsterniedrigung.
Wahre Demut verleugnet nicht deinen geistlichen Rang oder die Gabe, die Gott dir zur Verfügung gestellt hat.
Tatsächlich kann echte Demut sogar mit Kühnheit einhergehen. Wenn du verstehst, dass deine Genügsamkeit von Gott kommt, wird Kühnheit zu einem Ausdruck von Demut, nicht von Stolz.
Gelobt sei Gott!
WEITERFÜHRENDE STUDIE: Micha 6,8; Jakobus 4,6
FAZIT: Begegnungen mit Gott blasen nie das Ego auf. Sie verleiten nicht zu Stolz oder Selbstüberschätzung. Stattdessen hinterlassen sie einen gebrochenen Menschen und verankern in ihm die ernüchternde Erkenntnis, dass er ohne Gott absolut nichts ist. Je enger ein Mensch mit Gott wandelt, desto deutlicher erkennt er seine Abhängigkeit von Ihm.
GEBET: Lieber Vater, ich danke Dir für dieses Wort. Du befreist mich von jeder Form von Stolz und falscher Demut. Ich weiß, wer ich in Dir bin, und schreite mutig in der Identität und Gnade voran, die Du mir gegeben hast. Ich werde mich niemals selbst abwerten. Ich empfange die Weisheit, allen Menschen gegenüber Gnade walten zu lassen, und die von Dir gewährten Freiheiten mutig zu nutzen. In Jesu Namen, Amen.
Posted in: Phaneroo Devotion
Leave a Comment (0) →










