Apostle Grace Lubega
Ecclesiastes 10:15 (KJV): “The labour of the foolish wearieth every one of them, because he knoweth not how to go to the city.”
—
There are people in this life who are deeply weary. They are only thirty years old but feel like they are fifty. They have worked for five years but feel as though they have labored for twenty. Their backs are not broken but their hearts are tired and their minds are exhausted.
They wake up each morning already drained, as though life has defeated them before the day even begins.
This is exactly what our theme scripture describes. It says, “The labour of the foolish wearieth every one of them.”
The Bible explains that they do not know how to “go to the city.” In other words, they do not know how to reach the place of success, peace, or fulfillment. They are busy, but they are not progressing.
The real problem is not the job, the ministry, the economy, their friends, or even their spouse. The true issue is a lack of wisdom. The Bible calls them “foolish” not because they are evil or lazy, but because they do not know how to work with understanding.
When a person lacks wisdom, even the smallest task feels heavy. When you do not know how to make progress, life begins to feel like an endless cycle of frustration. This is why some people feel worn out far too early in life.
But here is the good news: the answer is not to quit, run away, or blame others. The answer is wisdom.
With wisdom, you begin to channel your energy correctly. Life no longer feels like it is crushing you. If life feels heavier than it should be, pause and ask yourself if you are truly living by wisdom. You do not need to quit — receive wisdom.
FURTHER STUDY: Ecclesiastes 10:10, Ephesians 5:15–17
GOLDEN NUGGET: If life feels heavier than it should be, pause and ask yourself if you are truly living by wisdom. You do not need to quit — receive wisdom.
PRAYER: Father, I thank You for the life You have given me. I thank You for every opportunity, every gift, and every challenge. Thank You for teaching me how to live, how to move, how to plan, and how to walk in Your purpose. I trust You to guide and strengthen me every step of the way. In Jesus’ name, Amen.
AMAGEZI MU MIRIMU GYO
Omutume Grace Lubega
Omubuulizi 10:15 (KJV): “Okutegana kw’abasirusiru kukooya buli omu ku bo, kubanga tamanyi kugenda mu kibuga.”
—
Waliwo abantu mu bulamu buno abakooye ennyo. Balina emyaka amakumi asatu gyokka, naye bawulira ng’abalina emyaka ataano. Bamaze emyaka etaano gyokka nga bakola, naye bawulira ng’abamaze amakumi abiri nga bakola. Emigongo gyabwe tegimenyese, naye emitima gyabwe gikooye wamu n’ebirowoozo byabwe.
Bazuukuka buli ku makya nga bawulira nga abakamuddwa, nga balinga abawanguddwa obulamu ng’olunaku terunnatandika.
Kino kyennyini ekyawandiikibwa kyaffe ekigguddewo kye kyogerako. Kigamba nti, “Okutegana kw’abasirusiru kukooya buli omu ku bo…”
Bayibuli ennyonnyola nti tebamanyi engeri “y’okugenda mu kibuga.” Ekyo kitegeeza nti tebamanyi ngeri ya kutuuka ku kifo ky’obuwanguzi, emirembe, oba okutuukirira. Bakola nnyo, naye nga tebeeyongera mu maaso.
Ekizibu ekituufu si mulimu, si buweereza, si mbeera y’ebyenfuna, si mikwano gyabwe, oba wadde omwagalwa waabwe. Ensonga entuufu kwe kubulwa kw’amagezi. Bayibuli ebayita “basirusiru” si lwakuba nti babi oba bagayaavu, wabula lwakuba nti tebamanyi ngeri ya kukola n’okutegeera.
Omuntu bw’abulwa amagezi, n’omulimu ogusingayo obutono ennyo awulira nga muzito. Bw’oba tomanyi ngeri ya kukulaakulana, obulamu butandika okuwulikika nga enkulungo ennene ey’okunyigirizibwa. Y’ensonga lwaki abantu abamu bawulira nga bakooye nnyo nga bakyali bato.
Naye mawulire amalungi gaagano: eky’okuddamu si kulekulira, okudduka, oba okunenya abalala. Eky’okuddamu ge magezi.
N’amagezi, otandika okukozesa amaanyi go mu ngeri entuufu. Obulamu tebukyawulikika nga obukubetenta. Obulamu bwe buwulikika ng’obuzitowa okusinga bwe bulina okuba, yimirira era weebuuze oba ddala otambulira mu magezi. Tolekulira- funa amagezi.
YONGERA OSOME: Omubuulizi 10:10, Abaefeeso 5:15-17
AKASUMBI KA ZAABU: Obulamu bwe buwulikika ng’obuzitowa okusinga bwe bulina okuba, yimirira era weebuuze oba ddala otambulira mu magezi. Tolekulira- funa amagezi.
ESSAALA: Kitange, nkwebaza ku lw’obulamu bw’ompadde. Nkwebaza ku lwa buli mukisa, buli kirabo, era na buli kusoomoozebwa. Weebale kunjigiriza engeri ey’okubeerawo, engeri y’okutambulamu, engeri y’okuteekateekamu, n’engeri y’okutambulira mu kigendererwa Kyo. Nkwesiga okunnuŋŋamya n’okumpa amaanyi ku buli ddaala ly’ekkubo. Mu linnya lya Yesu, Amiina.
OBWENGYE OMU MIRIMO YAAWE.
Entumwa Grace Lubega
Omubuurizi 10:15: Okufa kubi kw’omushema kumurusya, Ahabw’okuba tamanya kahanda kaza omubukama.
—
Hariho abantu omu magara aga abaruhire munonga. Baine emyaka ashatu kwonka nibahurira nk’abaine ataano. Bakoreire emyaka etaano kwonka nibahurira nk’abakozire kumara emyaka abiri. Emigongo yaabo ehami kwonka emitima yaabo n’ebiteekateko byabo biruhire.
Buri busheeshe, nibaimuka baruhire oshisha oti eizooba ryaremire obwo ritakatandikire.
Eki nikyo ekyahandiikirwe kyaitu kirikushoborora. Nikigira ngu okufa kubi kw’omushema kumurusya.
Baiburi negira ngu tibarikumanya kahanda kaza omu bukama. Omu bigambo ebindi, tibarikumanya okubarikuhika omu businguzi, omu busingye nari omu kuhikiriza. Baine bingi by’okukora kwonka tibarikugyenda omu maisho.
Ekizibu kyabo ti mirimo, obuheereza, eby’entasya, emikago yaabo nari abakundwa babo. Ekizibu kyabo ni obutagira bwengye. Baiburi nebeeta abashema kandi tihabwokugira ngu baine emitima mibi nari ngu nabeeremwa kureka tibarikumanya kukoresa okwetegyereza.
Omuntu yaba ataine bwengye, oturimo oturikukirayo obukye natwo nitumurisya. Waba otarikumanya oku orikuzakugyende omu maisho, amagara nigashisha nk’ebiro bingi by’okuremererwa. Egi niyo nshonga ahabw’enki abantu abamwe nibaruha kare omu magara.
Kwonka amakuru marungi ngaga. Eky’okugarukamu tikirimukuhuunga narishi okucweera abandi emishango. Eky’okugarukamu ni obwengye.
Omu bwengye, notandika kuta amaani gaawe ahu gashemereire kuba gari. Amagara garekyeraho kushisha oti nigakuhenda. Ku orihuriha amagara gaaremeera kukira oku gashemereire kuba gari, yemerera hamwe oyebuuze ku orabe buzima nobaisibwaho obwengye. Torikwetenga kubirugamu, yakiira obwengye.
SHOMA N’EBI: Omubuurizi 10:10, Abaefeso 5:15-17
EBIKURU MUNONGA: Ku orahurire amagara gaaremeera kukira oku gashemereire kuba gari, yemerera hamwe oyebuuze ku orabe buzima nobaisibwaho obwengye. Torikweteenga kubirugamu, yakiira obwengye.
ESHAARA: Taata, ninkwebaza ahabw’amagara agu ompaire. Ninkwebariza buri mugisha, buri kiconco na burikigyezo. Yebare kunyegyesa oku nshemereire kubaho, oku nshemereire kugyenda, oku nshemereire kuteekateeka kandi n’okunshemereire kugyendera omukigyendererwa kyaawe. Ninkwesiga kunyebembera hamwe n’okumpa amaani omu buri rutambi orindikuteera omu rugyendo rwangye. Omu eiziina rya Yesu, Amina.
AMAGEZI OMU KUKORA KWAWE
Omukwenda Grace Lubega
Omugambizi 10:15 (KJV): “Okukora kw’omudoma kumujwahya buli omu omulibo, habwokuba tamanyire omulingo gwokugenda omurubuga.”
—
Haroho abantu omubwomeezi bunu abajwahire muno. Bali b’emyaka asatu yonka baitu bakwehuura nkabali b’emyaka ataanu. Bakozere kumara emyaka etaanu baitu bakuhuura nkabakozere kumara emyaka makumi abiri. Emigongo yaabu tecwekere, baitu kunu emitima yaabu ejwahire kandi nentekereza yaabu ejwahire. Baimuka buli nyenkya kara bahoiremu amaani, nikisisana nkobwomeezi obubajwahize nekiro kitakabaire gonze kutandika.
Kinu nikyo omutwe gw’ekyahandikirwe kyaitu kyenyini gukusoboora. Kikugamba, “okukora kw’abadoma kujwahya buli omu omulibo.” Baibuli ekusoboora ngu bo tibamanyire omulingo “gw’okugenda omurubuga.” omubigambo ebindi, tibamanyire omulingo gwokuhikamu omukiikaro ekyobusinguzi, obusinge, oba okwigusibwa. Baikara nibakora baitu bo tibagenda omaiso.
Ekizibu kyenyini tiguli mulimo, obuhereza, ebya sente, abanywani baabu, oba gonze abakyara baabu. Ensonga ey’amananu eri okuburwa amagezie. Baibuli ebeeta “abadoma” hatali habwokuba bo babi oba bagara, baitu habwokuba tibamanyire omulingo gw’okukora hamu n’okwetegereza.
Omuntu obwaburwa amagezi, gonze nakalimo akake kahuurwa nk’ekikulemeera. Obwoba otamanyire kugenda omaiso, obwomeezi butandika kuhuurwa nk’obwezigooro obutakuhwayo. Enu niyo ensonga habwaki abantu abamu behuura bajwahire obwire nibukyali kara muno omubwomeezi.
Baitu amahuure amarungi nganu hanu: eky’okugarukamu tikiri omukubihwaho, kwiruka okabihigiza, oba kwekwasa abantu abandi. Eky’okugarukamu gali magezi, Hamu n’amagezi, otandika kwolekereza amaani gaawe omubuhikire. Obwomeezi butandika kuhuurwa nkobutakukuhwerekereza. Kakusangwa obwomeezi buhuurwa nkobukulemeera kusingaho nkokubusemeera, yemereza oyekaguze obworaaba omumananu noyomeera kuraba omu magezi. Iwe tokwetaagisibwa kubihwaho — twara amagezi.
GALIHYA N’OSOMA: Omugambizi 10:10, Abefeeso 5:15–17
EBIKURU MUBYOONA: Kakusangwa obwomeezi buhuurwa nkobukulemeera kusingaho nkokubusemeera, yemereza oyekaguze obworaaba omumananu noyomeera kuraba omu magezi. Iwe tokwetaagisibwa kubihwaho — twara amagezi.
ESAARA: Taata, Nyowe ninkusiima habw’obwomeezi omperiize. Nyowe ninkusiima habwa buli kagisa, buli kisembo, kandi nabuli kusomozebwa kwoona. Webale habw’okunyegesa kwomeera, omulingo gw’okurubatamu, omulingo gw’okutekanizamu kandi nomulingo gw’okwomerera omukigendeerwa kya We. Nyowe ninkwesiga kumpabura kandi kumpa amaani habwa buli idaara lyorugendo. Omu ibara lya Yesu, Amiina.
RYEKO I TIC NI
Lakwena Grace Lubega
Latitlok 10:15 (KJV): “Tic pa laming olo gin ducu ki acel acel, pien en pe ngeyo kit me cito i boma”
—
Tye dano mogo i kwo man ma guol matek. Mwaka gi tye pyeradek keken ento gi winyo calo mwaka gi tye pyerabic.
Gutiyo pi mwaka abic ento gi winyo calo gu tiyo pi mwaki pyera aryo. Dye ngegi pe otur, ento cwinygi ool dok tamgi doŋ ool woko.
Gi coo odiko ducu ma kom gi otum woko, ma calo kwo oloyo gi ma peya nino bene ocakke. Man aye gin ma ginacoyawa matin tye ka titone kikome. En waco ni, “Tic pa luming olo gin ducu ki acel acel.”
Baibul tito ni gin pe gingeyo kit me “cito i boma” ikom lok, pe gingeyo kit me oo i kabedo me lonyo, kuc, nyo yomcwiny. Gitye ka tic, ento pe gitye ka mede anyim.
Peko kikome pe obedo tic, tucu jiri , lim, luremgi, nyo kadi wa lu otgi. Lok ada tye ni ryeko pe tye. Baibul lwongogi ni “luming” pe ni pien ni kitgi raco nyo luwackom, ento pien ni pe gingeyo tic ki niang.
Ka ngatmo petye ki ryeko, kadi wa tic matino twero winyo calo pek. Kace pe ingeyo kit me mede anyim, kwo cako bedo calo gin ma pe gik me cwercwiny. Man aye gin mumiyo jo mogo gi winyo calo giol twatwal con.
Ento kwena maber tye ni: lagam ne tye ni pe i wek, ingwec woko, onyo iket bal i kom jo mukene. Lagame en aye ryeko.
Ki ryeko, i cako tic ki kero ni maber. Kwo dong pe winyo calo tye ka diyo in. Kace kwo nen calo pek loyo kit ma myero obed kwede, cung manok dok ipenye kekeni kace in ada itye ka kwo ki ryeko. Pe mite ni iweko — nong ryeko.
KWAN MUKENE: Latitlok 10:10, Jo Epeco 5:15–17
LWOD MADIT: Kace kwo nen calo pek loyo kit ma myero obed kwede, cung manok dok ipenye kekeni kace in ada itye ka kwo ki ryeko. Pe mite ni iweko — nong ryeko.
LEGA: Wora, apwoyi pi kwo ma ityeko mina. Apwoyi pi kare ducu, mic ducu, dok peko ducu. Apwoyi pi pwonyo an kit me kwo, kit me wot, kit me yubbe, ki kit me wot i yubi. Ageno ni ibi tela yoo dok i jingo cwinya i yoo ducu ma atye ka wot iye. I nying Yecu, Amen.
RYEKO I LOLLE NI
Akwena Grace Lubega
Arabkop 10:15 (Lango): Amiŋo lolle i tic ame olo kome aola, ame te miyo yo a woto tuŋe rwenye oko.
—
Tye jo ame ol atek tutwal ikwo ni. Otye gini kede mwaka pyeradek keken ento owinyo bala otye gini mwaka pyerabic. Gin otio tic pi mwakki abic ento owinyo bala otio gini pi mwakki pyeraryo. Ŋe gi mom otur, cite cunygi ol kede daŋ tamgi otum oko. Gin co nino nino ame ol gini oko, acalo bala kwo olo gi oko apwod ru daŋ nino ocakkere.
Mano en ŋo ame tyeny jiri wa me tin tye akobo. Kobo ni, “Amiŋo lolle i tic ame olo kome aola.” Iyore okene, gin mom ŋeo kite me tuno i kabedo me kato aber, kuc, onyo miti ame ocobbere. Gin otye ololle, cite mom otye omedde i wot anyim.
Peko me ateni mom obedo ticco, gutti no, lobo no, owotte gi, onyo naka apae gi. Peko me ateni obedo bedo aboŋo ryeko. Baibul lwoŋo gi ni omiŋo mom pien ni cunygi rac onyo komgi wac, ento pien ni gin mom ŋeo tic karacel kede niaŋ.
Ka ŋattoro mom tye kede ryeko, naka ticcoro atidi nen bala tek tutwal. Ka yin mom iŋeo kite me doŋo, kwo cako nen bala cwercuny amom gik. Man en gin omio jo okene ol con tutwal i kwo.
Ento amut aber ene: agam mom obedo me jalo oko, ŋwec oko, onyo ikok ikom jo okene. Agam obedo ryeko. Karacel kede ryeko, yin icako keto teko ni kan opore. Kwo mom nen bala tye doŋ adiyi atek ateka. Ka kwo nen bala tek akato kit a myero bed kede, cuŋ koŋ eka ite penyere keni ka iyi ateni itye ikwo karacel kede ryeko. Yin myero mom i jal — gam ryeko.
MEDE IKWANO: Arabkop 10:10; Jo Epeco 5:15-17
APIRE TEK: Ka kwo nen bala tek akato kit a myero bed kede, cuŋ koŋ eka ite penyere keni ka iyi ateni itye ikwo karacel kede ryeko. Yin myero mom i jal — gam ryeko.
KWAC: Papa, apwoyi pi kwo ame Yin i mia. Apwoyi pi gum, mot, karacel kede gin atia luŋ ame imia. Apwoyi pi pwonya kite me kwo, wot anyim, kite me yiko gin atia, karacel kede wot i yuba ni. Ageni me tela kede mia teko iyo luŋ ame alubo. Inyiŋ Yecu, Amen.
ACOA KOTOMA AITAARITOI KON
Ekiyakia Grace Lubega
Ekalimonokinan 10:15 (KJV): Aitaaritoi naka ibaŋiok egogori ŋolidiopet kakesi, Naarai mam ejeni neitori elosi ore.
—
Ejaasi ituŋa aijarana nuapas aitaaritoi noi. Eraasi ikaru akaisauni bon konye epupete bala eraasi kesi ikaru akaisakany. Eswamata adaun ikaru ikany konye epupete bala etarikinos adaun ikaru akaisaarei. Mam ipurian kec ebilil, konye itauon kec itegitos keda adamio kec da epasit. Ekwenyunete ŋinitupuruc epasit, bala epiko kes aijar eroko akes apaaran egeuna da.
Ŋun ŋes itatamikitos ooni ikokoron wok nuepukoritos aimor. Ebala ebe, “Aitaaritoi naka ibaŋiok egogori ŋolidiopet kakes.” Itetemut Ebaibuli ebe mam kesi ejenete eipone “loelosere oibuga.” Kotoma akiro acie, mam ejenete eipone loedolokinere aiboisio nuakerianar, ainapakin, arai aitodolikino. Epoloikinit aswam, konye mam elosete akonye.
Ationis alope ŋesi mam erai aswam, aijaanakinet, apiai, ipapero kec, arai yen owaikec. Ationis alope erai amamus acoa. Enyaarit Ebaibuli kes “ibaŋiok” mere naarai eroko arai ekalanyaka, konye naarai mam ejenete aswam keda amisiikin.
Ne emamiar ituŋanan acoa, araida epelu loedit esubit bala elaŋir. Arai mam ijo ijeni eipone loiloset akonye, egeuni aijar aipup bala alukunet na aitokokolio namam edaun. Nu ŋes epupunatar ituŋa icie bala itegit sek kotoma aijar.
Konye iyemuto nuajokak nuta: mam aboŋonokinet erai ajalakin, akerit, arai aitoronar lucie. Aboŋonokinet ŋes acoa. Keda acoa, igeuni ijo aibwaikin agogoŋ kon ejok. Mam bobo aijar esubit bala euta aidicar ijo. Arai elaŋir aijar adepar eipone loebeitor, obwou kosodi aiŋit akon kuan arai ijari ijo kotoma acoa . Mam iosikini – kijau acoa.
AISISIA NAIDULOKINA: Ekalimonokinan 10:10, Ipeson 5:15–17
NUEPOSIK BALA ESABU: Arai elaŋir aijar adepar eipone loebeitor, obwou kosodi aiŋit akon kuan arai ijari ijo kotoma acoa . Mam iosikini – kijau acoa.
AILIP: Papa, Esialamikit Jo kanuka aijar naiinak Jo eoŋ. Eyalama kanuka aŋinirereŋu, ŋiniinakinet, ka ŋiniiniŋio. Eyalama kanuka aisisianakin eoŋ eipone lojaries, eipone loloset, eipone lopesikines apeteta, ka eipone loloset kotoma alosikinet Kon. Amuno eoŋ Jo aiŋarenikin eoŋ, ka aitogogoŋ eoŋ kotoma alosit kere. Ko okiror ka Yesu, Amen.
Loading…
HEKIMA KATIKA KAZI ZAKO
Mtume Grace Lubega
Mhubiri 10:15 (KJV): “Kazi ya wapumbavu humchosha kila mmoja wao, kwa maana hajui jinsi ya kuuendea mji.”
—
Kuna watu katika maisha haya ambao wamechoka sana. Wana umri wa miaka thelathini tu lakini wanahisi kama wana miaka hamsini. Wamefanya kazi kwa miaka mitano lakini wanahisi kana kwamba wamefanya kazi kwa miaka ishirini. Migongo yao haijavunjika, lakini mioyo yao imechoka na akili zao zimechoka.
Wanaamka kila asubuhi wakiwa wamechoka, kana kwamba maisha yamewashinda kabla ya siku kuanza.
Hivi ndivyo andiko letu kuu linavyoelezea. Linasema, “Kazi ya wapumbavu humchosha kila mmoja wao.” Biblia inaeleza kwamba hawajui jinsi ya ‘kuuendea mji. Kwa maneno mengine, hawajui jinsi ya kufikia mahali pa mafanikio, amani, au ukamilisho. Wanajishughulisha, lakini hawaendelei.
Tatizo la kweli si kazi, huduma, uchumi, marafiki zao, au hata wenzi wao wa ndoa. Suala la kweli ni ukosefu wa hekima. Biblia inawaita “wapumbavu” si kwa sababu wao ni waovu au wavivu, bali kwa sababu hawajui jinsi ya kufanya kazi kwa ufahamu.
Mtu anapokosa hekima, hata kazi ndogo huhisi nzito. Wakati hujui jinsi ya kuleta maendeleo, unaanza kuhisi maisha kama mzunguko usio na mwisho wa kuchanganyikiwa. Hii ndiyo sababu watu wengine huhisi wamechoka mapema sana maishani.
Lakini hapa kuna habari njema: jibu si kuacha, kukimbia, au kuwalaumu wengine. Jibu ni hekima.
Kwa hekima, unaanza kuelekeza nguvu yako kwa usahihi. Huhisi tena kama maisha yanakuponda. Ikiwa unahisi maisha kuwa yenye uzito kuliko inavyopaswa kuwa, tulia na ujiulize ikiwa kweli unaishi kwa hekima. Huna haja ya kuachilia – pokea hekima.
MASOMO YA ZIADA: Mhubiri 10:10, Waefeso 5:15–17.
UJUMBE MKUU: Ikiwa unahisi maisha kuwa yenye uzito kuliko inavyopaswa kuwa, tulia na ujiulize ikiwa kweli unaishi kwa hekima. Huna haja ya kuachilia – pokea hekima.
SALA: Baba, nakushukuru kwa uzima ulionipa. Ninakushukuru kwa kila fursa, kila zawadi, na kila changamoto. Asante kwa kunifundisha jinsi ya kuishi, jinsi ya kusonga, jinsi ya kupanga, na jinsi ya kutembea katika kusudi lako. Ninakuamini utaniongoza na kunitia nguvu kila hatua ya njia. Kwa jina la Yesu, Amina.
LA SAGESSE DANS TES TRAVAUX
L’apôtre Grace Lubega
Ecclésiaste 10:15 (LSG): « Le travail de l’insensé le fatigue, parce qu’il ne sait pas aller à la ville. »
—
Il existe des personnes dans cette vie qui sont profondément fatiguées. Elles n’ont que trente ans mais se sentent comme si elles en avaient cinquante. Elles ont travaillé cinq ans mais se sentent comme si elles avaient peiné pendant vingt. Leur dos n’est pas brisé, mais leur cœur est épuisé et leur esprit complètement fatigué.
Elles se réveillent chaque matin déjà vidées, comme si la journée les avait vaincues avant même de commencer.
C’est exactement ce que décrit notre passage. Il dit : « Le travail de l’insensé le fatigue. »
La Bible explique qu’il ne sait pas « aller à la ville ». En d’autres termes, il ne sait pas comment atteindre la réussite, la paix ou l’accomplissement. Il est occupé, mais il ne progresse pas.
Le vrai problème n’est pas le travail, le ministère, l’économie, les amis ou même le conjoint. Le véritable problème est un manque de sagesse. La Bible l’appelle « insensé » non pas parce qu’il est mauvais ou paresseux, mais parce qu’il ne sait pas travailler avec intelligence.
Lorsqu’une personne manque de sagesse, même la plus petite tâche devient lourde. Quand on ne sait pas comment avancer, la vie devient un cycle sans fin de frustration. C’est pourquoi certains se sentent usés beaucoup trop tôt dans la vie.
Mais voici la bonne nouvelle : la solution n’est pas d’abandonner, de fuir ou de blâmer les autres. La solution, c’est la sagesse.
Avec la sagesse, tu commences à canaliser ton énergie correctement. La vie ne te semble plus écrasante. Si la vie te semble plus lourde qu’elle ne devrait l’être, prends un moment et demande-toi si tu marches vraiment dans la sagesse. Tu n’as pas besoin d’abandonner — reçois la sagesse.
ÉTUDE PLUS APPROFONDIE: Ecclésiaste 10:10 ; Éphésiens 5:15–17
PASSAGE EN OR: Si la vie te semble plus lourde qu’elle ne devrait l’être, demande-toi si tu marches vraiment dans la sagesse. Tu n’as pas besoin d’abandonner — reçois la sagesse.
PRIÈRE: Père, je Te remercie pour la vie que Tu m’as donnée. Je Te remercie pour chaque opportunité, chaque don et chaque défi. Merci de m’enseigner comment vivre, comment avancer, comment planifier et comment marcher dans Ton dessein. Je Te fais confiance pour me guider et me fortifier à chaque étape. Au nom de Jésus, Amen.
WIJSHEID IN UW WERK
Apostel Grace Lubega
Prediker 10:15 (HSV):“Het zwoegen van de dwazen maakt hen moe, omdat zij niet weten hoe zij naar de stad moeten gaan.”
—
Er zijn mensen in dit leven die zo vermoeid zijn. Ze zijn pas dertig jaar oud, maar voelen zich alsof ze vijftig zijn. Ze hebben vijf jaar gewerkt, maar voelen zich alsof ze er twintig jaar voor hebben gewerkt. Hun ruggen zijn niet gebroken, maar hun hart is moe en hun geest is uitgeput.
Ze worden elke ochtend al uitgeput wakker, alsof het leven hen al heeft verslagen voordat de dag begint.
Dit is precies wat onze thematekst beschrijft. Er staat: “De arbeid van de dwaas maakt ieder van hen moe.”
De Bijbel legt uit dat ze niet weten hoe ze “naar de stad moeten gaan”. Met andere woorden, ze weten niet hoe ze succes, vrede of vervulling kunnen bereiken. Ze zijn druk, maar ze boeken geen vooruitgang.
Het echte probleem is niet de baan, de bediening, de economie, hun vrienden of zelfs hun partner. Het echte probleem is een gebrek aan wijsheid. De Bijbel noemt hen ‘dwaas’, niet omdat ze slecht of lui zijn, maar omdat ze niet weten hoe ze met begrip moeten werken.
Wanneer iemand wijsheid mist, voelt zelfs de kleinste taak zwaar aan. Wanneer je niet weet hoe je vooruitgang kunt boeken, begint het leven te voelen als een eindeloze cyclus van frustratie. Dit is de reden waarom sommige mensen zich veel te vroeg in hun leven uitgeput voelen.
Maar hier is het goede nieuws: het antwoord is niet opgeven, wegrennen of anderen de schuld geven. Het antwoord is wijsheid.
Met wijsheid begin je je energie op de juiste manier te kanaliseren. Het leven voelt niet langer alsof het je verplettert. Als het leven zwaarder aanvoelt dan het zou moeten zijn, sta dan even stil en vraag jezelf af of je echt vanuit wijsheid leeft. Je hoeft niet op te geven – ontvang wijsheid.
VERDERE STUDIE: Prediker 10:10, Efeze 5:15-17
HET GOUDKLOMPJE: Als het leven zwaarder aanvoelt dan het zou moeten zijn, sta dan even stil en vraag jezelf af of je werkelijk vanuit wijsheid leeft. Je hoeft niet op te geven — ontvang wijsheid.
GEBED: Vader, ik dank U voor het leven dat U mij hebt gegeven. Ik dank U voor elke kans, elk geschenk en elke uitdaging. Dank U dat U mij leert hoe te leven, hoe te bewegen, hoe te plannen en hoe te wandelen in Uw doel. Ik vertrouw erop dat U mij bij elke stap begeleidt en sterkt. In Jezus’ naam, Amen.
SEI WEISE BEI ALL DEINER MÜHE
Apostel Grace Lubega
Prediger 10,15 (SLT): „Die Mühe, die der Tor sich gibt, ermüdet ihn; dabei findet er nicht einmal den Weg in die Stadt.“
—
Es gibt Menschen in diesem Leben, die wirklich müde sind. Sie sind gerade mal dreißig Jahre alt, fühlen sich aber, als wären sie schon fünfzig. Sie haben vielleicht fünf Jahre lang gearbeitet, aber es kommt ihnen vor, als wären es zwanzig gewesen. Ihr Rücken ist zwar nicht wegen all der Arbeit vor Schmerzen gebeugt, aber in ihren Herzen sind sie müde und ihr Kopf ist wie ausgelaugt.
Jeden Morgen wachen sie erschöpft auf, als ob das schwere Joch sie schon besiegt hätte, bevor der Tag überhaupt begonnen hat.
Das ist genau das, was unsere thematische Schriftstelle beschreibt. Dort heißt es: „Die Mühe, die der Tor sich gibt, ermüdet ihn.“
Die Bibel verrät, dass sie nicht einmal wissen, wie man „den Weg in die Stadt findet“. Mit anderen Worten: Sie wissen nicht, wie sie den Ort des Erfolgs, des Friedens oder der Erfüllung erreichen können. Sie sind zwar fleißig, aber sie kommen einfach nicht voran.
Das wahre Problem ist nicht die Arbeitsstelle, das geistliche Amt, die Wirtschaft, ihre Freunde oder sogar der Ehepartner. Das wahre Problem ist ein Mangel an Weisheit. Die Bibel nennt sie „töricht“, nicht weil sie böse oder faul sind, sondern weil sie nicht wissen, wie man intelligent arbeitet.
Wenn es einer Person an Weisheit mangelt, kommt ihr selbst die kleinste Aufgabe schwer vor. Wenn sie nicht weiß, wie sie vorankommen soll, fühlt sich ihr Leben wie ein endloser Teufelskreis an. Deshalb sind manche Menschen viel zu früh im Leben ausgelaugt.
Aber hier ist die gute Nachricht: Die Antwort ist nicht, aufzugeben, wegzulaufen oder anderen die Schuld zu geben. Die Antwort ist Weisheit.
Wenn man weise ist, beginnt man, seine Energie in die richtige Richtung zu lenken. Das Leben fühlt sich nicht mehr so an, als würde es einen erdrücken. Wenn dir das Leben schwerer vorkommt, als es sein sollte, halte inne und frage dich, ob du wirklich weise bist, so wie du dein Leben führst. Du musst nicht die Flinte ins Korn werfen – empfange stattdessen Gottes Weisheit.
WEITERFÜHRENDE STUDIE: Sprüche 10,10; Epheser 5,15–17
FAZIT: Wenn dir das Leben schwerer vorkommt, als es sein sollte, halte inne und frage dich, ob du wirklich weise bist, so wie du dein Leben führst. Du musst nicht die Flinte ins Korn werfen – empfange stattdessen Gottes Weisheit.
GEBET: Lieber Vater, ich danke Dir für das Leben, das Du mir geschenkt hast. Ich danke Dir für jede Gelegenheit, jedes Geschenk und jede Herausforderung. Danke, dass Du mich gelehrt hast, wie ich leben, mich bewegen, planen und in Deinem Sinne handeln soll. Ich vertraue darauf, dass Du mich bei jedem Schritt führst und stärkst. In Jesu Namen, Amen.
