Apostle Grace Lubega
Luke 2:52 (KJV): And Jesus increased in wisdom and stature, and in favour with God and man.
—
Ministry is a journey that unfolds in three critical stages: preparation, active ministry, and inspiration and impartation. These phases are not to be rushed or ignored, for they are divinely ordained to shape, refine, and empower a minister for lasting impact. However, many today are eager to start before they are prepared, to send themselves before they are sent, and to operate without the necessary depth that comes from process.
Some ministers fail because they start what they have not been prepared for. Others remain stuck in active ministry without training the next generation. Each stage is necessary, and skipping one leads to an unbalanced and ineffective ministry.
FURTHER STUDY: Ecclesiastes 3:1; Acts 13:2-3
GOLDEN NUGGET: Ministry is a journey that unfolds in three critical stages: preparation, active ministry, and inspiration and impartation. These phases are not to be rushed or ignored, for they are divinely ordained to shape, refine, and empower a minister for lasting impact.
PRAYER: Heavenly Father, help me to discern and embrace the stage of ministry I am in. Grant me patience in preparation, faithfulness in active ministry, and wisdom in impartation. May I never send myself before You send me, and may my ministry be built on the foundation of Your timing and process. In Jesus’ name, Amen.
EMITENDERA ESATU EGY’OBUWEEREZA.
Omutume Grace Lubega
Lukka 2:52 (KJV): Awo Yesu ne yeeyongerangako amagezi n’okukula, ne mu kisa eri Katonda n’eri abantu.
—
Obuweereza lugendo olweyubulira mu mitendera esatu emikulu: okutegekebwa, okwetaba mu buweereza, n’okwagazisa n’okuteeka mu balala. Emitendera gino tegirina kwanguyizibwa oba okubuusibwa amaaso, kubanga giteekeddwawo Katonda okubumba, okulongoosa, n’okunyweza omuweereza olw’ekkomo ery’olubeerera. Wabula bangi ennaku zino bayaayana okutandika nga tebannaba kutegekebwa, okwetuma nga tebannatumibwa, n’okukola awatali buziba bwetaagisa obuva mu ebyo omuntu by’ateekeddwa okuyitamu.
1. Okutegekebwa: Okutegekebwa gwe musingi gwa buli buweereza obw’amaanyi. Bye biro Katonda by’abumbiramu empisa era mw’asookera okuyigiriza omuweereza. Yesu, wadde nga yali Mwana wa Katonda, yamala emyaka amakumi asatu mu kuteekebwateekebwa nga tannalinnya mu buweereza bwe obw’emyaka esatu. Mu kyawandiikibwa kyaffe ekigguddewo, tulaba nti “Yesu yeeyongera mu magezi n’obukulu, era mu kuganjibwa Katonda n’omuntu.” Okuteekebwateekebwa kwe kwalimu okukula mu magezi. Pawulo, naye, oluvannyuma lw’okukyuka mu ngeri ey’ekitalo yamala emyaka mu Buwalabu (Abagalatiya 1:15-18) ng’ategekebwa olw’okuyitibwa kwe okw’obutume. Bangi ennaku zino bakemebwa okwanguya emitendera gino, naye awatali kuteekebwateekebwa, obuzito bw’obuweereza busobola okukumenya mu kifo ky’okukusitula.
2. Okwetaba mu buwereza : Ebiro by’okutegekebwa bwe biggwa, Katonda atongoza omuweereza okutandika okwetaba mu buweereza. Guno gwe mutendera omuntu mwe yeenyigira mu mulimu gw’abadde ategekebwa okukola. Yesu, oluvannyuma lw’okubatizibwa n’okugezesebwa mu ddungu, yatandika okwetaba mu buweereza bwe, ng’abuulira obwakabaka, ng’awonya abalwadde, ng’agoba emizimu, n’okufuula abantu abayigirizwa. Pawulo, oluvannyuma lw’ekiseera kye eky’okutegekebwa, yaweerezebwa ekkanisa mu butongole ng’esinziira e Antiyokiya n’asindikibwa ng’Omutume (Ebikolwa 13:2-3). Mu kwetaba mu buweereza, obuwulize n’obwesigwa eri okuyitibwa mwe bigezesebwa.
3. Okwagazisa n’okuteeka mu balala: Akaseera katuuka nga omuweereza ateekeddwa okuyimusa abalala-okwagazisa abalala n’okubawa ku ekyo ky’afunye. Yesu, oluvannyuma lw’okumaliriza okukola obuweereza bwe, yayiwa mu bayigirizwa Be, ng’abateekateeka okugenda mu maaso n’omulimu Gwe. Pawulo era kino yakikoppa, n’akuza Timoseewo, Tito, n’abalala, ng’abateekamu amagezi n’ebirabo eby’omwoyo (2 Timoseewo 2:2). Obuwanguzi obwa ddala mu buweereza tebuli mu kukola bukozi mulimu kyokka wabula mu kukuza abalala abanaagenda mu maaso n’omulimu nga tuvuddewo.
Abaweereza abamu balemererwa kubanga batandika bye batategekeddwa kukola.
Abalala basigala basikatidde mu kwetaba mu buweereza awatali kutendeka mulembe oguddako. Buli mutendera gwetaagisa, era okubuuka ogumu kivaako obuweereza obutatebenkedde era obutakola bulungi.
YONGERA OSOME : Omubuulizi 3:1, Ebikolwa 13:2-3.
AKASUMBI KA ZAABU: Obuweereza lugendo olweyubulira mu mitendera esatu emikulu: okutegekebwa, okwetaba mu buweereza, n’okwagazisa n’okuteeka mu balala. Emitendera gino tegirina kwanguyizibwa oba okubuusibwa amaaso, kubanga giteekeddwawo Katonda okubumba, okulongoosa, n’okunyweza omuweereza olw’ekkomo ery’olubeerera.
ESSAALA: Kitange ow’omuggulu, nnyamba okutegeera n’okwagala omutendera gw’obuweereza gwe ndimu. Mpa obugumiikiriza mu kutegekebwa, obwesigwa mu kwetaba mu buweereza, n’amagezi mu kuteeka mu balala. Leka nneme kwetumanga nga tonnantuma, era obuweereza bwange kabuzimbibwe ku musingi gw’obudde bwo n’enkola Yo. Mu linnya lya Yesu, Amiina.
AMADAARA ASHATU G’OBUHEEREZA
Entumwa Grace Lubega
Luka 2:52: Kandi Yesu yaayeyongyera kutunga obwengye n’okukura, naasiimwa Ruhanga n’abantu.
—
Obuheereza n’orugyendo oririkwiguka omu bicweeka bishatu: okutebekanisibwa, okwegaita omu buheereza hamwe n’okukundisa n’okuta omu bandi. Amadaara aga tig’okurahutsya nari kurugaho, ahabw’okuba gakatebwaho Ruhanga kukwombeka, kukuha eiziina n’okuha omuheereza amaani n’obushoborozi oburikugumaho. Kwonka, abaingi erizooba nibeenda kutandika batakatebekanisiibwe, kwetuma batakatumirwe, n’okukora bataine kwetegyereza okurikuruga omubi omuntu ashemereire kurabamu.
1. Okutebekanisibwa: Okutebekanisibwa nigwo musingi gw’obuheereza bw’amaani. Nibwo bunaku obu Ruhanga arikwombekyeramu emicwe n’okubanza kwegyesa omuheereza. Yesu, n’obu yabaire ari omwaana wa Ruhanga, akamara emyaka makumu ashatu ar kutebekanisibwa atakagiire omu buheereza bwe bw’emyaka eshatu. Omu mutwe gw’ebyahandiikirwe byaitu, nitureeba ngu “Yesu yaayeyongyera kutunga obwengye n’okukura, naasiimwa Ruhanga n’abantu.” Okutebekanisibwa kwe kukaba kurimu okukura omu bwengye. Paulo, nawe bwanyima yekitebyo kye akamara emyaka omu Buharabu (Abagalatia 1:15-18) arikuhamibwa omu kweetwa kwe kw’entumwa. Baingi erizooba nibakyemwa kurahutsya entebekanisa egi, kwonka ku orikuba otabandiize kwetebekanisa, oburemeezi bw’obuheereza nibubaasa kushenyuka kukira okwimuka.
2. Okwegaita omu buheereza: Obunaku bw’okutebekanisibwa kuburikuhwa, Ruhanga natwaara omuheereza amugaita omu buhereza. Eki n’ekicweka eki omuntu orikutandika omurimo ogu abaire natebekanisibwa kukora. Yesu, kuyaherize kubatizibwa n’okugyezibwa omu ihamba, akegaita aha buheereza, yaburira obukama, yakiza abarwaire, yabiinga daimooni, kandi yahindura abantu abeegi. Paulo, byanyima y’okutenekanisibwa akahamibwa ekanisa ya Antiokia yatuma nk’entumwa (Ebyakozirwe Entumwa 13:2-3). Okwegaita aha buheereza niho okworoba n’obwesigwa aha kweetwa birikugyezibwa.
3. Okukundisa n’okuta omu bandi: Obwiire nibuhika obu omuheereza ashemereire kwimutsya abandi—kukundisa n’okuta omu bandi ebi batungire. Yesu, bwanyima y’okukora obuheereza bwe, akashuka omu beegi be, arikubatebekanisa kugumizamu omurimo gwe. Paulo nawe akakora eki, yimutsya Timoseo, Tito, nabandi, yabatamu obwengye n’ebicoonco by’omwoyo (2 Timoseo 2:2). Okugogyeera okuhikire omu buheereza tikiri mukukora omurimo kwonka kureka omu kwimutsya abandi abarikugumizamu omurimo bwanyima yaitu.
Abaheereza abamwe nibaremwa ahabw’okuba nibatandika ebibatatebekanisiibwe kukora. Abandi nibaguma bemereire omu kwegaita omu buheereza hatariho kwegyesa obusingye oburikwiija. Buri idaara niryetengwa, kandi okuguruka rimwe nikirugaho obuheereza butatebekaine kandi obutari kukora gye.
SHOMA N’EBI: Omubuurizi 3:1; Ebyakozirwe Entumwa 13:2-3
EBIKURU MUNONGA: Obuheereza n’orugyendo oririkwiguka omu bicweeka bishatu: okutebekanisibwa, okwegaita omu buheereza hamwe n’okukundisa n’okuta omu bandi. Amadaara aga tig’okurahutsya nari kurugaho, ahabw’okuba gakatebwaho Ruhanga kukwombeka, kukuha eiziina n’okuha omuheereza amaani n’obushoborozi oburikugumaho.
ESHAARA: Tataitwe omwiguru, nyamba nyetegyereze kandi manye idaara ry’obuheereza obu ndimu. Mpereza okugumisiriza omu kwetebekanisa, obwesigwa omu buheereza, n’obwengye bw’okuta omu bantu abandi. Reka ndekye kwetuma otakantumire, kandi reka obuheereza bwangye bwombekwe aha musingi gw’obunaku bwaawe n’enkora. Omu eiziina rya Yesu, Amiina.
AMADARA ASATU AG’OBUHEREZA
Omukwenda Grace Lubega
Luuka 2:52(KJV): Kandi Yesu Yayeyongera omu kutunga amagezi n’okukura, n’omu mbabazi hali Ruhanga na hali abantu.
—
Obuhereza ruli rugendo orweyoleka omu madara asatu agakuru: okutekanizibwa, kukora obuhereza, kandi okusikuurwa n’okwijuzibwa. Amadara ganu tigali g’okwanguhirwa orundi obutagafaho, habwokuba gatekwaho obwo bwa Ruhanga okuterekereza, kusemeza, kandi okuteekamu omuhereza amaani habw’omulimo ogw’ikaraho. N’obukyakubaire, baingi leero bakugonza kutandika batakatekanizibwe, okwetuma batakatumirwe, kandi okukora bataina obuziha obukwetaagisa obwijja kuruga omu nkora.
1. Okutekanizibwa: Okutekanizibwa guli omusingi gwa buli buhereza obw’amaani. Kali kasumi namberi Ruhanga Aterekereza engeso kandi hali abandiza kusomesa omuhereza. Yesu, gonze mwaana wa Ruhanga, Akamara emyaka asatu omu kutekanizibwa Atakatahiire omu buhereza Bwe obw’emyaka esatu. Omukyahandikirwe kyaitu ekyahamutwe, tukurora ngu “Yesu Akayongera kutunga amagezi n’okukura, n’omu kuganja hamu na Ruhanga n’abantu. “Okutekanizibwa Kwe kukabamu okukura omu magezi. Paulo, nawe, hanyuma y’okuhindurwa kwe okw’amaani akamara emyaka omu Arabu ( Abagaratiya 1:15-18) natekanizibwa habw’okwetwa kwe okw’omukwenda. Baingi leero bakwoherezebwa omu kwanguhiriza enkora, baitu batatekanizibwe, obulemezi bw’obuhereza busobora kucwa omu kiikaro ky’okwimukya.
2. Kukora obuhereza: Hati akasumi k’okutekanizibwa kakuba kahoire, Ruhanga Ateeka omuhereza omu kutandika kumuhereza. Linu niryo eidara namberi omuntu ayejumbira omu mulimo ogubamazire kutekanirizibwa. Yesu, Amazire okubatizibwa, n’okulengwa omu irungu, Akatandika kukora obuhereza Bwe, kutebeza Obukama, kukiza abarwaire, kubinga emizimu, kandi kufoora abegeswa. Paulo, hanyuma yakaire ke omu kutekanizibwa, akatumwa ekanisa omu Antyokiya kandi yatumwa nk’omukwenda ( Engeso ez’abakwenda 13:2-3). Kukora omu buhereza niho okworobera kandi obwesigwa hali okwetwa bilengwa.
3. Okusikuurwa n’okwijuzibwa: Akaire kahika omuhereza obwaba aina okwimukya abandi – okubateekamu amaani kandi okubaijuza n’ekyo ekibatungire. Yesu hanyuma y’okukora Kwe omu buhereza, Akateeka omu begeswa Be, Nabatekaniza okweyongerayo n’omulimo Gwe. Paulo nawe akolekya kinu, kukuza Timoseo, Tito, n’abandi, nabaijuza amagezi n’ebisembo eby’omwoyo ( 2Timoseo 2:2). Okusingura omu buhereza tikiri kukora bukora omulimo baitu kiri okwimukya abandi abarayeyongerayo n’omulimo hanyuma yaitu.
Abahereza abamu balemererwa habwokuba batandika ekyo ekibatabandize okwetekaniriza. Abandi bakwatirwa omu buhereza batatendekere obusinge obukuhonderaho. Buli idara likwetaagisa, kandi okuguruka idara limu kiretereza obuhereza obutakwigaingana kandi obutakora kurungi.
GALIHYA N’OSOMA: Omugambizi 3:1, Engeso ez’abakwenda 13:2-3.
EKIKURU MUBYOONA: Obuhereza ruli rugendo orweyoleka omu madara asatu agakuru: okweteekaniza, kuba nohereza, kandi okusikuurwa kandi okwijuzibwa. Amadara ganu tigali g’okwanguhirwa orundi obutagafaho, habwokuba gatekwaho obwo bwa Ruhanga okuterekereza, kusemeza, kandi okuteekamu omuhereza amaani habw’omulimo ogw’ikaraho.
ESAARA: Taata ow’omu Iguru, nyamba okwahukaniza n’okwanukura eidara ely’obuhereza erindimu. Mpereza obugumisiriza omu kutekanizibwa, obwesigwa omu kukora obuhereza, kandi amagezi omu kwijuzibwa. Leka ntalyetuma Otakantumiire, kandi leka obuhereza bwange bwombekwe ha musingi gw’akaire n’enkora Yawe. Omu ibara Lya Yesu, Amiina.
Loading…
RWOM ADEK ME TIO TIC OBAŊA
Akwena Grace Lubega
Luka 2:52 (Lango): Yecu odoŋo, omedde i ryeko, kun medde nwoŋo pwoc baŋ Obaŋa kede baŋ jo.
—
Tio tic Obaŋa obedo wot ame nyutte baŋwa i rwom adek: yubere, tio tic, kede pwony karacel i poko mot. Jami adek man myero mom obuny onyo oca, pien Obaŋa en aye oketo pi yiko, kiyo, karacel kede konyo aticcere me bedo kede adwoogi ame ri pi naka. Cite, jo apol ikare ni tye kede miti me bunyo cako aboŋo koŋ yubere, me ore kengi apwod ru oro gi, kede me tic aboŋo tut a ŋec amite ame ya ikom jami ame gin obeo iye.
1. Yubere: Yubere en aye obedo acakki me tic Obaŋa moro keken ame ineno ni dit. Obedo kare ame Obaŋa yiko kite a dano eka te cako pwonyo aticcere. Yecu, akadi nwoŋo obedo wot Obaŋa, obin oyubere pi mwakki pyeradek ame nwoŋo pwod ru ocako ticcere me mwakki adek. Ityeny jiri wa me tin, wan oneno ni “Yecu odoŋo, omedde i ryeko, kun medde nwoŋo pwoc baŋ Obaŋa kede baŋ jo.” Doŋo iryeko nwoŋo obedo gin acel akwako yubere mere. Paulo, daŋ amano, iyoŋe lokkere mere obin obedo i Arabia pi kare moro (Jo Galatia 1:15-16) kun nwoŋo pwony pi lwoŋo mere. Jo apol ikare ni bedo kede atema tema me bunyo tic man, ento aboŋo yubere, pek a tic man twero turi akato medo rwommi.
2. Tio tic: Ka doŋ kare me yubere okato oko, Obaŋa doŋ keto aticcere i dog tic. Man en aye obedo kabedo ame dano tio tic ame gin oyubere pire. Yecu, iyoŋe batija en eka ote teme i tim, obin ocako ticcere, kun rabo loc Obaŋa, caŋo otwo, ryemo cen areco, eka te pwonyo olubkore. Paulo, iyoŋe kare mere me yubere, lwak jo oye i Antiokia obin ocwale acalo akwena (Tic Okwena 13:2-3). Tio tic Obaŋa obedo kan ame mwolle kede genne ikom lwoŋo otemo iye.
3. Pwony karacel kede poko jami: Tuno ikare ame atic Obaŋa myero nwoŋ jo okene— me apwonya kede pokki gi jami ame en ogamo. Yecu, iyoŋe ticcere, obin opwonyo olubkore, kun yiko gi me medde kede ticcere. Paulo daŋ obin otimo iyore acello daŋ, opwonyo Temoteo, Tito, kede jo okene, kun pokki gi ryeko kede mot me cuny (2 Temoteo 2:2). Kato aber itio tic Obaŋa mom obedo ka tio tic ento obedo daŋ pwonyo jo okene ame amedde kede ticco iyoŋe wa.
Otic Obaŋa okene poto pien ocako tic ame gin pwod ru oyubere pire. Jo okene moko i tio tic Obaŋa aboŋo pwonyo jo ame abino iyoŋe gi. Kabedo me pwonyere acel acel pire tek, daŋ kalo acel mio tic Obaŋa mom tiye aber.
MEDE IKWANO: Arabkop 3:1; Tic Okwena 13:2-3
APIRE TEK: Tio tic Obaŋa obedo wot ame nyutte baŋwa i rwom adek: yubere, tio tic, kede pwony karacel i poko mot. Jami adek man myero mom obuny onyo oca, pien Obaŋa en aye oketo pi yiko, kiyo, karacel kede konyo aticcere me bedo kede adwoogi ame ri pi naka.
KWAC: Papo ame tye i polo, konya me neno eka ate ye kabedo ame atye iye i tic ame atye atio. Mia diyo cuny ikare me yubere, genne i tio tic, kede ryeko i poko mot. Mom iweka a ore kena ame pwod ru i ora, daŋ ye me tic ame atio bed ame ogere ikom kare kede yuba ni. Inyiŋ Yecu, Amen.
ADOKETA AUNI NUKA AIJAANAKIN
Ekiyakia Grace Lubega
Luka 2:52 (AOV): Kiyatanakini Yesu kotoma acoa ka apoloor, ka asianut mama ejai Edeke ka ituŋa da.
—
Aijaanakin erai alosit naepukor adoketa auni nuapolok: aitemonokin, aijaanakin, keda aisinyikoikin ka ainakin. Mam ebeit aisunyu adoketa nu arai aikamisiar, naarai idokokitai kesi akanin kanu aiteten, aitem ka aitogogoŋ ejaanakinan kanu aijulakin naikaru kere. Konye, nuipu lolo imuit ageun eroko itemonokina kesi, ijukarete akec awate eroko ijukarere kesi, ido iswamaete komamei aidules naipudai naebuni adoketa kanu.
1. Aitemonokin: Aitemonokin erai apetetait naka aŋinijaanakinet. Erai apak naiswamanara Edeke keda ipokesio ka ageikin aisisianakin ejaanakinan. Yesu, karaida arai Okoku loka Edeke, abu odau ikaru akaisauni itemonokin eroko elomakina toma aijaanakin Ke naikaru iuni. Kotoma aiwadikaete wok naepukorit, iwanyuni ooni ebe “Kiyatanakini Yesu kotoma acoa ka apoloor, ka asianut mama ejai Edeke ka ituŋa da.” Aitemonokin ke emoriarit apolo kotkma acoa. Paulo, da, akaulo naka aijulakin ke abu odau ikaru Arabia (Igalatian 1:15-18) eutai aitanap anyaraunio naka ekiyakia. Nuipu lolo ecodunio aisunyu adoketa nu, konye emamei aitemokin, eniikini alaŋiru naka aijaanakin aboisana aikeun.
2. Aijaanakin: Edaun apak naka aitemokin, ibwaikini Edeke etuŋanan toma aijaanakin. Na ŋesi apak naejaar idiope aswam aswamisio nuka epelu loitemonokitai kesi aswam. Yesu, edaun aibatis ka aitam komisiri, abu ogeu aijaanakin, elimonokini Ajakanut, itaŋalei nuadekak, irusi ajokin ka aswam ikekesisiak. Paulo, edau aitemonokin ke, abu ekanisa loka Antiokia ijuka kwape ekiyakia (Aswamisio 13:2-3). Aijaanakin ŋesi etamere ariimakin keda amunonut ne ejai anyarauno.
3. Aisinyikoikin ka ainakin: Ebuni apak ne ejaunor ejaanakinan aikeun luce – aisinyikoikin ka ainakin nuijaunitos. Yesu, edau aijaanakin Ke, abu obukok ne ejaasi ikekesisiak, itemonokini kesi ainyikoikin aswam Ke. Paulo da abu otupak nu itopolouni Timoteo, Tito ka luce, einakini acoa keda ainakineta nuomoyo (2 Timoteo 2:2). Apedor nabeit kotoma aijaanakin ŋesi mam bon erai aswam aswam konye kotoma aitopoloun luce luiyatakinete aswam idau ooni.
Icie ijaanakinak ibiroros naarai egeunete numam kesi ekapanakina. Ice esalakinete ipokitos aijaanakin komamei akapanakin atur na etupakinit. Ejok ŋinidoketait, ido ailam idiope eyauni amamus eirian ka ekadakada aijaanakin.
ASIOMAN NAIYATAKINA: Ekalimonokinan 3:1; Aswamisio 13:2-3
NUEPOSIK BALA ESABU: Aijaanakin erai alosit naepukor adoketa auni nuapolok: aitemonokin, aijaanakin, keda aisinyikoikin ka ainakin. Mam ebeit aisunyu adoketa nu arai aikamisiar, naarai idokokitai kesi akanin kanu aiteten, aitem ka aitogogoŋ ejaanakinan kanu aijulakin naikaru kere.
AILIP: Papa lokotoma Akuj, iŋarak eoŋ ajenikin keda acamun adoketait naka aijaanakin na ajai eoŋ. Oinak eoŋ atitiŋu kotoma aitemonokin, amunonut aijaanakin, keda acoa ainakin. Elipi mam eoŋ aijukar akakuan eroko Jo ijukara eoŋ, odukun aijaanakin ka kotoma apeteta nuka esawa Kon keda ainapeta. Ko okiror ka Yesu, Amen.
Loading…
Loading…
LES TROIS ÉTAPES DU MINISTÈRE
L’apôtre Grace Lubega
luc 2:52 (LSG) : « Et Jésus croissait en sagesse, en stature, et en grâce, devant Dieu et devant les hommes. »
—
Le ministère est un voyage qui se déroule en trois étapes cruciales : la préparation, le ministère actif, et l’inspiration et l’impartation. Ces phases ne doivent ni être précipitées, ni négligées, car elles sont ordonnées par Dieu pour former, affiner et équiper un ministre pour un impact durable. Cependant, beaucoup aujourd’hui sont pressés de commencer avant d’être préparés, de s’envoyer eux-mêmes avant d’être envoyés, et de servir sans la profondeur que seul le processus peut forger.
1. La préparation : La préparation est le fondement de tout grand ministère. C’est la saison où Dieu façonne le caractère et commence à enseigner le ministre. Jésus, bien qu’étant le Fils de Dieu, a passé trente ans en préparation avant d’exercer un ministère de trois ans. Notre verset principal nous dit que « Jésus croissait en sagesse… » Sa préparation impliquait une croissance en sagesse. Paul aussi, après sa conversion, passa des années en Arabie (galates 1:15-18) pour être équipé à son appel apostolique. Beaucoup aujourd’hui veulent sauter cette étape, mais sans préparation, le poids du ministère peut écraser au lieu d’élever.
2. Le ministère actif : Lorsque la saison de préparation est complète, Dieu envoie le ministre dans le service actif. C’est la phase où l’on s’engage dans l’appel pour lequel on a été préparé. Jésus, après son baptême et son temps dans le désert, commença son ministère actif : prêchant le Royaume, guérissant les malades, chassant les démons et formant des disciples. Paul, après sa préparation, fut envoyé par l’église d’Antioche (actes 13:2-3). Le ministère actif est l’endroit où l’obéissance et la fidélité à l’appel sont testées.
3. L’inspiration et l’impartation : Un moment vient où le ministre doit élever d’autres personnes — inspirer et transmettre ce qu’il a reçu. Jésus, après son ministère actif, forma ses disciples pour continuer son œuvre. Paul fit de même avec Timothée, Tite et d’autres, leur transmettant sagesse et dons spirituels (2 timothée 2:2). Le véritable succès dans le ministère ne se mesure pas seulement à ce que nous accomplissons, mais aussi à notre capacité à former ceux qui continueront l’œuvre après nous.
Certains échouent parce qu’ils commencent une œuvre pour laquelle ils n’ont pas été préparés. D’autres restent bloqués dans le ministère actif sans former la prochaine génération. Chaque étape est nécessaire, et en ignorer une rend le ministère déséquilibré et inefficace.
ÉTUDE PLUS APPROFONDIE : ecclésiaste 3:1 ; actes 13:2-3
PASSAGE EN OR : Le ministère est un voyage qui se déroule en trois étapes cruciales : la préparation, le ministère actif, et l’inspiration et l’impartation. Ces phases ne doivent ni être précipitées, ni négligées, car elles sont ordonnées par Dieu pour former, affiner et équiper un ministre pour un impact durable.
PRIÈRE : Père céleste, aide-moi à discerner et à accueillir l’étape du ministère dans laquelle je me trouve. Accorde-moi la patience dans la préparation, la fidélité dans le ministère actif, et la sagesse dans l’impartation. Que je ne m’envoie jamais moi-même avant que Tu ne m’envoies, et que mon ministère repose toujours sur le fondement de Ton temps et de Ton processus. Au nom de Jésus, Amen.
DRIE FASEN VAN DE DIENST
Apostel Grace Lubega
Lucas 2:52 (HSV): “En Jezus nam toe in wijsheid en in grootte en in genade bij God en de mensen.”
—
Dienstverlening is een reis die zich ontvouwt in drie cruciale fasen: voorbereiding, actieve bediening, en inspiratie en overdracht. Deze fasen mogen niet overhaast of genegeerd worden, want ze zijn goddelijk ingesteld om een dienaar te vormen, te verfijnen en te bekrachtigen voor een blijvende impact. Velen willen echter vandaag de dag graag beginnen voordat ze voorbereid zijn, zichzelf uitzenden voordat ze uitgezonden worden, en opereren zonder de noodzakelijke diepgang die voortkomt uit het proces.
1. Voorbereiding: Voorbereiding is de basis van elke grote bediening. Het is de periode waarin God het karakter vormt en de dienaar aanvankelijk onderwijst. Jezus, hoewel de Zoon van God, besteedde dertig jaar aan voorbereiding voordat hij aan zijn driejarige bediening begon. In onze thematekst zien we dat “Jezus toenam in wijsheid en grootte, en in genade bij God en de mensen.” Zijn voorbereiding hield in dat hij groeide in wijsheid. Ook Paulus bracht na zijn dramatische bekering jaren door in Arabië (Galaten 1:15-18), waar hij werd toegerust voor zijn apostolische roeping. Velen komen tegenwoordig in de verleiding dit proces te overhaasten, maar zonder voorbereiding kan de last van de bediening eerder verpletteren dan verheffen.
2. Actieve bediening: Zodra de voorbereidingsperiode voorbij is, zet God een dienaar in actieve dienst. Dit is de fase waarin iemand zich bezighoudt met de taak waarvoor hij of zij is voorbereid. Jezus begon, na gedoopt en op de proef gesteld te zijn in de woestijn, zijn actieve bediening door het Koninkrijk te prediken, zieken te genezen, demonen uit te drijven en discipelen te maken. Paulus werd na zijn voorbereidingstijd door de kerk in Antiochië aangesteld en uitgezonden als apostel (Handelingen 13:2-3). Actieve bediening is waar gehoorzaamheid en trouw aan de roeping op de proef worden gesteld.
3. Inspiratie en overdracht: Er komt een tijd dat een voorganger anderen moet opvoeden – om te inspireren en door te geven wat zij hebben ontvangen. Na zijn actieve bediening stortte Jezus zich in zijn discipelen en bereidde hen voor om zijn werk voort te zetten. Paulus gaf hierin ook het voorbeeld door Timoteüs, Titus en anderen op te voeden en wijsheid en geestelijke gaven te delen (2 Timoteüs 2:2). Echt succes in de bediening zit niet alleen in het doen van het werk, maar ook in het opvoeden van anderen die het werk na ons zullen voortzetten.
Sommige voorgangers falen omdat ze beginnen aan iets waar ze niet op voorbereid zijn. Anderen blijven steken in de actieve bediening zonder de volgende generatie op te leiden. Elke fase is noodzakelijk, en het overslaan van één fase leidt tot een onevenwichtige en ineffectieve bediening.
VERDERE STUDIE: Prediker 3:1; Handelingen 13:2-3
HET GOUDKLOMPJE: Bediening is een reis die zich ontvouwt in drie cruciale fasen: voorbereiding, actieve bediening en inspiratie en overdracht. Deze fasen mogen niet overhaast of genegeerd worden, want ze zijn goddelijk verordend om een dienaar te vormen, te verfijnen en te bekrachtigen voor een blijvende impact.
GEBED: Hemelse Vader, help mij de fase van mijn bediening waarin ik me bevind te onderscheiden en te omarmen. Geef mij geduld in de voorbereiding, trouw in de actieve bediening en wijsheid in het doorgeven. Moge ik mezelf nooit zenden voordat U mij zendt, en moge mijn bediening gebouwd worden op het fundament van Uw timing en proces. In Jezus’ naam, Amen.
DIE DREI STUFEN DES DIENSTES
Apostel Grace Lubega
Lukas 2,52 (ELBBK): Und Jesus nahm zu an Weisheit und an Größe und an Gunst bei Gott und Menschen.
—
Der geistliche Dienst ist eine Reise, die sich in drei entscheidenden Phasen vollzieht: Vorbereitung, aktiver Dienst und Inspiration und Weitergabe des Wissens. Diese Phasen sollten nicht überstürzt oder ignoriert werden, denn sie sind von Gott dazu bestimmt, einen Geistlichen zu formen, zu vervollkommnen und zu befähigen, langfristig zu wirken. Viele sind heute jedoch entschlossen, anzufangen, bevor sie gründlich vorbereitet wurden, sich selbst zu senden, bevor sie gesendet werden, ohne in der notwendigen Tiefe zu agieren, die sich aus dem Prozess ergibt.
1. Vorbereitung: Die Vorbereitung ist die Grundlage jedes großartigen Dienstes. Es ist die Zeit, in der Gott den Charakter formt und zunächst den Diener lehrt. Obwohl Jesus der Sohn Gottes ist, verbrachte er dreißig Jahre in der Vorbereitung, bevor er seinen dreijährigen Dienst antrat. In unserer thematischen Schriftstelle lesen wir, dass „Jesus an Weisheit und Größe zunahm und an Gunst bei Gott und Menschen“. Zu seiner Vorbereitung gehörte, dass er an Weisheit zunahm. Auch Paulus verbrachte nach seiner dramatischen Bekehrung einige Jahre in Arabien (Galater 1,15-18), um sich auf seine apostolische Berufung vorzubereiten. Viele sind heute versucht, diesen Prozess zu überstürzen, aber ohne Vorbereitung kann die Last des Dienstes eher erdrückend als aufbauend sein.
2. Aktiver Dienst: Sobald die Vorbereitungszeit abgeschlossen ist, führt Gott einen Geistlichen in den aktiven Dienst ein. Dies ist die Phase, in der man die Aufgabe für die man vorbereitet wurde, ausführt. Nachdem Jesus getauft und in der Wüste geprüft worden war, begann er seinen aktiven Dienst, indem er das Reich Gottes predigte, Kranke heilte, Dämonen austrieb und Jünger machte. Paulus wurde nach seiner Vorbereitungszeit von der Gemeinde in Antiochia beauftragt und als Apostel ausgesandt (Apostelgeschichte 13,2-3). Der Gehorsam und die Treue gegenüber der Berufung werden schließlich im aktiven Dienst geprüft.
3. Inspiration und Beauftragung: Irgendwann kommt der Zeitpunkt, an dem ein Amtsträger andere lehren muss − indem er inspiriert und weitergibt, was er empfangen hat. Jesus lehrte nach seinem aktiven Dienst intensiv die Jünger und bereitete sie darauf vor, sein Werk fortzusetzen. Paulus hat dies ebenfalls vorgelebt, indem er Timotheus, Titus und andere ausbildete und ihnen Weisheit und geistliche Gaben vermittelte (2. Timotheus 2,2). Wirklicher Erfolg im Dienst besteht nicht nur darin, dass wir die Werke selber tun, sondern auch darin, dass wir andere trainieren, die das Werk nach uns fortsetzen können.
Manche Amtsträger sind erfolglos, weil sie etwas beginnen, worauf sie nicht vorbereitet wurden. Andere verharren im aktiven Dienst, ohne die nächste Generation zu schulen. Jede Phase ist notwendig, und das Überspringen einer Phase führt zu einem unausgewogenen und ineffektiven Dienst.
WEITERFÜHRENDE STUDIE: Prediger 3,1; Apostelgeschichte 13,2-3
FAZIT: Der geistliche Dienst ist eine Reise, die sich in drei entscheidenden Phasen vollzieht: Vorbereitung, aktiver Dienst und Inspiration und Weitergabe des Wissens. Diese Phasen sollten nicht überstürzt oder ignoriert werden, denn sie sind von Gott dazu bestimmt, einen Geistlichen zu formen, zu vervollkommnen und zu befähigen, langfristig zu wirken.
GEBET: Himmlischer Vater, hilf mir, zu erkennen, in welcher Phase meines Dienstes ich mich befinde und die Phase zu akzeptieren. Gewähre mir Geduld bei der Vorbereitung, Treue im aktiven Dienst und Weisheit bei der Weitergabe des Wissens. Möge ich niemals vorauseilen, wenn es darum geht, von Dir gesendet zu werden. Möge mein Dienst auf dem Fundament Deiner Zeitvorgaben und Deines Vorgehens gegründet sein. In Jesu Namen, Amen.