Apostle Grace Lubega
Proverbs 11:25 (NIV): A generous person will prosper; whoever refreshes others will be refreshed.
—
There is a deep connection between virtue and wealth. As you look at those who have risen to financial abundance, you will often find that they are kind and generous people—whether they are believers or not. Why? Because God expands a person not just for their own gain, but for the benefit of others.
Wealth is a responsibility. The Bible repeatedly reminds us to remember the poor and to use what we have for the good of others. “Whoever is kind to the poor lends to the Lord, and He will reward them for what they have done” (Proverbs 19:17 NIV). A truly wealthy person is one whose heart is large enough to live beyond self-interest, embracing the call to uplift others.
If God blesses you with resources, it is not just for personal comfort but to be a channel of blessing. Those who hoard wealth with hard hearts often find themselves empty, while those who give freely walk in divine favor and peace.
Examine your heart today. Are you using what you have to reflect God’s goodness? True wealth is not just in possessions but in a life lived for something greater than oneself.
FURTHER STUDY: Proverbs 22:9; Deuteronomy 15:7-8
GOLDEN NUGGET: If God blesses you with resources, it is not just for personal comfort but to be a channel of blessing. Those who hoard wealth with hard hearts often find themselves empty, while those who give freely walk in divine favor and peace. True wealth is not just in possessions but in a life lived for something greater than oneself.
PRAYER: Heavenly Father, I thank You for this word. You enlarge my heart to live beyond myself. I see wealth as a tool for good, not just for personal comfort. You teach me daily to be generous, to remember the poor, and to reflect Your love through my resources. I am a faithful steward of all You entrust to me. In Jesus’ name, Amen.
ENNONO Z’EBYENFUNA BY’OBWAKABAKA: EMPISA N’OBUGAGGA
Omutume Grace Lubega
Engero 11:25(NIV): “Omuntu omugabi alikulaakulana; oyo yenna azza abalala obuggya alizzibwa obuggya.”
—
Waliwo enkolagana ey’obuziba wakati w’empisa n’obugagga. Bw’olaba abo abasituse eri obungi bw’ebyenfuna, ojja kuzuula nti bantu ba kisa ate bagabi—oba bakkiriza oba si bakkiriza. Lwaki? Kubanga Katonda agaziya omuntu si lwa kuganyulwa kwe kwoka, naye olw’okufunamu kw’abalala.
Obugagga buvunaanyizibwa. Bayibuli mu ngeri eyeddiŋŋana etukubiriza okujjukira abaavu n’okukozesa kye tulina ku lw’obulungi bw’abalala. “Buli alina ekisa eri abaavu awola Mukama, era ajja kumuwa empeera olw’ekyo ky’akoze” (Engero 19:17 NIV). Omuntu omugagga ddala y’oyo nga omutima gwe mugazi nnyo okubeerawo nga asukkuluma ku by’ayagala, nga yeewaayo eri okuyitibwa okusitula abalala.
Katonda bw’Akuwa omukisa gw’ebikozesebwa, si bya ddembe lya buntu kyokka naye okubeera omukutu gw’omukisa. Abo abakweka obugagga n’emitima emikalubu ebiseera ebisinga beesaanga bakalu, naye abo abagaba nga beeyagalide batambulira mu kuganja okw’obwakatonda n’eddembe.
Kebera omutima gwo leero. Okozese ekyo ky’olina okulaga obulungi bwa Katonda? Obugagga obutuufu tebuli mu by’olina naye mu bulamu obubereddwawo ku kintu ekisinga obwa ssekinoomu.
YONGERA OSOME: Engero 22:9, Ekyamateeka 15:7-8
AKASUMBI KA ZAABU: Katonda bw’Akuwa omukisa gw’ebikozesebwa, si bya ddembe lya buntu kyokka naye okubeera omukutu gw’omukisa. Abo abakweka obugagga n’emitima emikalubo ebiseera ebisinga beesaanga bakalu, naye abo abagaba nga beeyagalidde batambulira mu kuganja okw’obwakatonda n’eddembe. Obugagga obutuufu tebuli mu by’olina naye mu bulamu obubeereddwawo ku kintu ekisinga obwa ssekinoomu.
ESSAALA: Kitange ow’omu ggulu, nkwebaza ku lw’ekigambo kino. Ogaziya omutima gwange okubeera nga nsukkuluma ku nze. Ndaba obugagga nga eky’okukozesebwa ku lw’obulungi, si lwa ddembe ly’omuntu ssekinnoomu. Onsomesa buli kiseera okubeera omugabi, okujjukira abaavu, era n’okulaga okwagala Kwo nga mpita mu bikozesebwa byange. Ndi muwanika omwesigwa ku lw’ebyo byonna by’Oneesigisa. Mu linya lya Yesu, Amiina.
ENGYENDERERWAHO Z’EMPIIHA EZ’OBUKAMA: EMICWE N’OBUTUNGI
Entumwa Grace Lubega
Enfumu 11:25: Omuntu efura aryatunga, Kandi orikuha abandi amaizi, nawe aryagaheebwa.
—
Hariho enkoragana mpango ahagati y’emicwe n’obutungi. Ku orikuba noreeba abarigire enyima bakatuunga empiiha empiiha nyingi, noza kushanga ngu n’abantu b’embabazi kandi efura—oba nabaikiriza nari batari bo. Ahabw’enki? Ahabw’okuba Ruhanga nahangutsya omuntu hatari ahabw’okutuunga kwabo kwonka, kureka kugasira abandi.
Obutungi n’obuvunanizibwa. Baiburi neguma erikutwijutsya okwijuka aboro n’okukozesa ebitwiine ahabw’obutungi bw’abandi. “Ogirira abooro embabazi, abanaguza MUKAMA; Aryamuzimuurira ebi yaakozire” (Enfumu 19:17). Omuntu omutungi ow’amazima niw’ogwo ou omutima gwe guri muhango munonga kubaho kurenga aha bibari kwenda, bakaikiriza okweetwa kwimutsya abandi.
Ruhanga nakuha omugisha gw’ebintu, tikwenda ngu ohurire gye kureka kuba omuhanda gw’omugisha. Abo ababaire baine obutungi n’emitima egumire nibakira kumara bateine ekibaine, kandi abo abarikugaba gye nibagyendera omu buganzi n’obusingye.
Shwijuma omutima gwawe erizooba. Oriyo nokozesa ebi oine kworeka oburungi bwa Ruhanga? Obutungi obw’amazima tiburi omu bintu ebitungirwe kureka omu magara agu oteire omu kintu ekirikukira iwe.
SHOMA N’EBI: Enfumu 22:9; Eky’Ebiragiro 15:7-8
EBIKURU MUNONGA: Ruhanga nakuha omugisha gw’ebintu, tihabw’okwenda ngu ohurire gye kureka ngu obe omuhanda gw’omugisha. Abo ababaire baine obutungi n’emitima egumire nibakira kumara bateine ekibaine, kandi abo abarikugaba gye nibagyendera omu buganzi n’obusingye. Obutungi obw’amazima tiburi omu bintu ebitungirwe kureka omu magara agu oteire omu kintu ekirikukira iwe.
ESHAARA: Tataitwe omwiguru, ninkusiima ahabw’ekigambo eki. Nohangutsya omutima gwangye ngu ndekye kuta omutima ahariinye. Nindeeba obutungi nk’ekikwaato ky’oburungi, tikyoburungi bw’omuntu. Nonyegyesa buri eizooba kuba efura, n’okwijuka aboro, n’okworeka rukundo yaawe omu butungi bwangye. Ndi omwambari ohikiriire wa byona ebiwampaire. Omu eiziina rya Yesu, Amiina.
ENGIGA HABY’ESENTE Z’OBUKAMA: ENGESO N’OBUGUUDA
Omukwenda Grace Lubega
Enfumu 11:25 (NIV): “Omuntu omugabi naija kukurakurana; kandi ogwo anyakusemeza abandi nawe naija kusemezebwa.”
—
Haroho okukwatagana okw’omunziha hagati y’engeso n’obuguuda. Obu norora abo abanyakwimukire hali okwijuzibwa n’esente, iwe obusumi bwingi noija kusanga ngu bali abantu ab’embabazi kandi abagabi—oba baikiriza oba nangwa. Habwaki? Habwokuba Ruhanga agazihya omuntu hatali habwe wenka kweyongeraho, baitu habw’okugasira abandi.
Obuguuda buli bujunanizibwa. Baibuli obusumi bwingi etugamba egarukaniizemu kwijuka abanaku kandi okukozesa ebitunyina habw’oburungi bw’abandi. “Weena anyakwina embabazi hali abanaku ahora Mukama, kandi We naija kubahereza empeera habw’ekyo ekibakozere” (Enfumu 19:17 NIV). Omuntu omuguuda omumananu ali ogwo ow’omutima ogugazihire ekikumara kwomeera kuhingura hali eby’okwegondeza wenka, natangiira okwetebwa okwimukya abandi.
Mukama obwakuhereza omugisa n’ebintu eby’okukozesa, Tikiri habw’okukworobezamu nka iwe baitu kuba omuhanda gw’omugisa. Abo abanyakulinda obuguuda babuserekere nemitima egumangaine obusumi bwingi besanga batanyina kantu, kunu abo abanyakugabira busa barubatira omu kuganja okw’obwa Ruhanga n’obusinge.
Kebera omutima gwa we kiro kinu. Iwe nokozesa eby’onyina okwoleka oburungi bwa Ruhanga?Obuguuda obw’amananu tibuli omu itungo eryonyinalyo baitu omu bwomeezi obwoyomeera habw’ekintu ekikuru kukusingaho.
GALIHYA N’OSOMA: Enfumu 22:9; Eky’Ebiragiro 15:7-8
EBIKURU MUBYOONA: Mukama obwakuhereza omugisa n’ebintu eby’okukozesa, Tikiri habw’okukworobezamu nka iwe baitu kuba omuhanda gw’omugisa. Abo abanyakulinda obuguuda babuserekere nemitima egumangaine obusumi bwingi besanga batanyina kantu, kunu abo abanyakugabira busa barubatira omu kuganja okw’obwa Ruhanga n’obusinge. Obuguuda obw’amananu tibuli omu itungo eryonyinalyo baitu omu bwomeezi obwoyomeera habw’ekintu ekikuru kukusingaho.
ESAARA: Taata ow’omu Iguru, Nyowe ninkusiima habw’Ekigambo kinu. Iwe nogazihya omutima gwange nsobole kwomeera kusingaho habwange. Nyowe nindora obuguuda nk’ekikwate ky’okukozesa habw’oburungi, hatali habwokwekoora obwomeezi oburungi nk’omuntu. Iwe nonyegesa buli kiro kuba mugabi, kwijuka abanaku, kandi kwoleka okugonza kwa We kuraba omu bintu ebinyinabyo. Nyowe ndi mukeeto omwesigwa owebyo byoona eby’onyesigisiize. Omu ibara lya Yesu, Amiina.
PWONY I KOM KITME GWOKO LIM: BER KIT DOK LONYO
Lakwena Grace Lubega
Carolok 11:25(KJV): Dano ma cwinye yom i miyo mot gimedo lonyo madwoŋ bote,
Ŋat ma konyo jo mukene en bene gibikonye.”
—
Tye wat matut ikin ber kit ki lonyo. Makun nongo ineno jo ma gu ile me bedo lulonyo, polkare ibinongo ni gin lu kica dok jo ma miyo jami – kono gin gubedo luyee onyo ku. Pingo? Pien Lubanga nyayo tic pa ngatmoni pe pi ber gi keken, ento pi ber pa jo mukene.
Lonyo obedo dog tic. Baibul nwoyo poyo wiwa ni wiwa omyero opo i kom lucan dok ni wa ti ki ginma watye kwede kombedi pi ber pa jo mukene. “Ngatmo keken ma tyeki kica pi lucan miyo ki Rwot, dok en bi pwoyo gi pi ginma gutimo” (Carolok 19:17 NIV). Ngatma la lonyo ada obedo ngatma cwinye lac maromo me kwo makato ginma cwinyi mito, kun yee lwongo me ilo jo mukene malo.
Kace Lubanga omini gum me bedo ki jami, pe obedo me wek kwoni obed mayot keken ento me bedo yoo me nongo gum. Jo ma mako lonyo ki cwiny matek polkare nongo ni gitye nono, ento kun jo ma miyo kitmo keken woto i cwak dok kuc pa Lubanga.
Kong ingi kwoni tini. In mono ityeka tic ki ginma itye kwede me nyutu ber pa Lubanga? Lonyo me ada pe obedo i bedo ki jami keken ento i kwo ma ki kwo pi ginmo ma dit loyo in woko.
KWAN MUKENE: Carolok 22:9; Nwoyo cik 15:7-8
LWOD MADIT: Kace Lubanga omini gum me bedo ki jami, pe obedo me wek kwoni obed mayot keken ento me bedo yoo me nongo gum. Jo ma mako lonyo ki cwiny matek polkare nongo ni gitye nono, ento kun jo ma miyo kitmo keken woto i cwak dok kuc pa Lubanga. Lonyo me ada pe obedo i bedo ki jami keken ento i kwo ma ki kwo pi ginmo ma dit loyo in woko.
LEGA: Wora ma ipolo, apwoyi pi Lok man. In iweko cwinya doko lac me kwo makato an woko. An aneno lonyo calo gin tic pinaka, pe pi nongo yota kwona. In ipwonya nino ducu me bedo ma cinga lac, wek wia opo i kom lucan dok me nyutu mar ni niwok ki jami ma atye kwede. An abedo lagwok jami ducu ma igena kwede. Inying Yecu, Amen.
CIK AKWAKO LIM ME LOC OBAŊA: KIT ABER KEDE LONYO
Akwena Grace Lubega
Carokop 11:25 (Lango): Ŋat ame cunye yom i konyo jo, lim medde i ciŋe, ŋat ame konyo jo ocele, jo daŋ konye.
—
Tye kubere moro atut iyi akina kit aber kede lonyo. Ka yin imede ineno jo ame onwoŋo lim adwoŋ, yin polkare inwoŋo ni cunygi ber daŋ obedo gini jo ame maro konyo jo— akadi bed ni obedo gini jo ame oyee onyo pe. Piŋo? Pien Obaŋa nyao dano mom pi konyere kene, ento pi konyo jo okene daŋ.
Lonyo obedo tic. Baibul maro poyo wiwa me poyo ocan kede me tic i jami ame wan otye kede pi konyo jo okene. “Ŋat akica baŋ ocan nwoŋo omio moko kato banya baŋ Rwot, Rwot bino culle pi ticcere-nono.” (Carokop 19:17). Dano ame tye kede lonyo iyi ateni obedo en ame cunye tye alac tutwal me kwo akato mitti mere, kun konyo jo okene.
Ka Obaŋa omi lonyo, mom ka obedo meri keni ento obedo yo me bedo me kony baŋ jo okene. Jo ame kano lonyo kede cuny anwaŋ polkare nwoŋere ni otye gini nono, ento jo ame cuny gi yom i konyo jo okene kwo i pwoc kede kuc.
Keboro cunyi tin. Itye itic kede jami ame omi pi nyuto ber Obaŋa? Lonyo me ateni mom tye i jami ame wan otye kede ento iyi kwo ame kwo pi ginoro ame dit kato wa.
MEDE IKWANO: Carokop 22:9; Lodo Cik 15:7-8
APIRE TEK: Ka Obaŋa omi lonyo, mom ka obedo meri keni ento obedo yo me bedo me kony baŋ jo okene. Jo ame kano lonyo kede cuny anwaŋ polkare nwoŋere ni otye gini nono, ento jo ame cuny gi yom i konyo jo okene kwo i pwoc kede kuc. Lonyo me ateni mom tye i jami ame wan otye kede ento iyi kwo ame kwo pi ginoro ame dit kato wa.
KWAC: Papo wa ame tye iyi polo, apwoyi pi kop man. Yin inyao cunya me kwoyo kwo ame dit kato an. Aneno lonyo acalo gi tic me konyo jo okene, mom ka pi miyo kwo na bedo ayot. Ipwonya nino nino me konyo jo okene, me poyo ocan, kede me nyuto mara Ni ibeo itic kede lonyo na. Abedo agwok jami ame gene ikom jami luŋ ame Yin i gena kede. Inyiŋ Yecu, Amen.
IKISILA NUAPIAI AJAKANUT: IPOKESIO KEDA ABAR
Ekiyakia Grace Lubega
Awaragasia 11:25 (AOV): Iturumio ojokotau: Ŋol da loicocoi akipi icocoikinio.
—
Ejai arucokinet naidul kidiŋ naka ipokesio keda abar. Iseseni jo ŋun luekeunos kuju naka aileleba apiai, ibuni jo duc adumun ebe eraasi kesi nuiyapapaara kosianasi da noi – araasi iyuunitos arai mam. Kanuboinyo? Naarai itanyaŋaari Edeke ituŋanan mere kanuka adumun kec, konye kanu adumun naka aluce.
Erai abar epelu. Inyoŋonikini Ebaibuli aisiitinikin ooni aiyitunun luican ka aitosom nuijaatatar ooni kanuka ajokis nuka aluce. “Loitimi lokican eyuuni EJAKAIT, Ido etacakini ŋesi bobo aswamuke naejok.” (Awaragasia 19:17). Etuŋanan loabaran loka abeit erai loelal etau na edolit aijar adepar akuan, ecamunitos anyarauno naka aikeun luce.
Arai isirereŋ jo Edeke keda iboro, mam erai bon kanuka aijamam kon konye ecilet loka aisirereŋ. Ŋun luidarete abar keda itauon luegogoŋ duc edumunete akec awate eororete, do ŋun lueinanikinete kailajaara elosete kotoma amina nalaunan keda ainapakina.
Kowanya etau kon lolo. Ijo itosomai luijaatatar kanu aitodun ajokis naka Edeke? Abar nabeit ŋesi mam bon ejai toma oboro konye aijar na ejario kanu ibore yen edeparit akon akuan.
ASIOMAN NAIYATAKINA: Awaragasia 22:9; Ikisila 15:7-8
NUEPOSIK BALA ESABU: Arai isirereŋ jo Edeke keda iboro, mam erai bon kanuka aijamam kon konye ecilet loka aisirereŋ. Ŋun luidarete abar keda itauon luegogoŋ duc edumunete akec awate eororete, do ŋun lueinanikinete kailajaara elosete kotoma amina nalaunan keda ainapakina. Abar nabeit ŋesi mam bon ejai toma oboro konye aijar na ejario kanu ibore yen edeparit akon akuan.
AILIP: Papa lokotoma Akuj, esialamikit eoŋ Jo kanuka akirotana. Itanyanyaari Jo etauka aijar adepar akuan ka. Aseseni eoŋ abar kwape ibore yen ajokan, mere bon kanuka aijamam ka. Isisianakini Jo eoŋ ŋiniduc araute yen asianut, aiyitunun luican, keda aitoduun amina Kon keda iboro ka. Arai eoŋ edaran loamunonut loka anuimunokini Jo eoŋ kere. Ko okiror ka Yesu, Amen.
Loading…
KANUNI ZA FEDHA ZA UFALME:UTU WEMA NA UTAJIRI
Mtume Grace Lubega
Mithali 11:25 (NIV): Mtu mkarimu atafanikiwa; anayewaburudisha wengine ataburudishwa.
—
Kuna uhusiano wa kina kati ya wema na utajiri. Unapowatazama wale ambao wameinuka kwa utajiri wa kifedha, mara nyingi utagundua kuwa ni watu wa fadhili na wakarimu – iwe ni waamini au la. Kwa nini? Kwa sababu Mungu humpanua mtu si kwa faida yake tu, bali kwa manufaa ya wengine.
Utajiri ni wajibu. Biblia inatukumbusha tena na tena tuwakumbuke maskini na kutumia mali tuliyo nayo kwa manufaa ya wengine. “Anayemhurumia maskini humkopesha Bwana, naye atawalipa kwa matendo yake” (Mithali 19:17 NIV). Tajiri wa kweli ni yule ambaye moyo wake ni mkubwa vya kutosha kuishi zaidi ya ubinafsi, akikumbatia mwito wa kuwainua wengine.
Ikiwa Mungu anakubariki kwa rasilimali, sio tu kwa faraja ya kibinafsi lakini kuwa njia ya baraka. Wale wanaojilimbikizia mali kwa mioyo migumu mara nyingi hujikuta wakiwa watupu, wakati wale wanaotoa kwa hiari hutembea katika upendeleo wa kimungu na amani.
Chunguza moyo wako leo. Je, unatumia ulichonacho kuakisi wema wa Mungu? Utajiri wa kweli hauko tu katika mali bali katika maisha unayoishi kwa ajili ya kitu kikubwa kuliko nafsi yako.
MASOMO YA ZIADA: Mithali 22:9; Kumbukumbu la Torati 15:7-8
UJUMBE MKUU: Ikiwa Mungu anakubariki na rasilimali, sio tu kwa faraja ya kibinafsi lakini kuwa njia ya baraka. Wale wanaojilimbikizia mali kwa mioyo migumu mara nyingi hujikuta wakiwa watupu, wakati wale wanaotoa kwa hiari hutembea katika upendeleo wa kimungu na amani. Utajiri wa kweli hauko tu katika mali bali katika maisha unayoishi kwa ajili ya kitu kikubwa kuliko nafsi yako.
SALA: Baba wa Mbinguni, nakushukuru kwa neno hili. Unaupanua moyo wangu kuishi zaidi ya nafsi yangu. Ninaona utajiri kama chombo cha manufaa, si tu kwa ajili ya faraja ya kibinafsi. Unanifundisha kila siku kuwa mkarimu, kuwakumbuka maskini, na kutafakari upendo wako kupitia rasilimali zangu. Mimi ni msimamizi mwaminifu wa yote unayonikabidhi. Kwa jina la Yesu, Amina.
PRINCIPES DU ROYAUME SUR LES FINANCES : VERTU ET RICHESSE
L’apôtre Grace Lubega
Proverbs 11:25 (LSG): L’âme bienfaisante sera rassasiée, et celui qui arrose sera lui-même arrosé.
—
Il existe un lien profond entre la vertu et la richesse. Lorsque vous observez ceux qui ont accédé à l’abondance financière, vous découvrirez souvent qu’ils sont généreux et bienveillants — qu’ils soient croyants ou non. Pourquoi ? Parce que Dieu élargit un homme, non seulement pour son propre bénéfice, mais pour celui des autres.
La richesse est une responsabilité. La Bible nous rappelle continuellement de penser aux pauvres et d’utiliser nos ressources pour faire du bien autour de nous. « Celui qui a pitié du pauvre prête à l’Éternel, qui lui rendra selon son œuvre » (Proverbes 19:17).
Une personne vraiment riche est celle dont le cœur est assez large pour vivre au-delà de son intérêt personnel, en embrassant l’appel à élever les autres.
Si Dieu vous bénit avec des ressources, ce n’est pas seulement pour votre confort personnel, mais afin que vous soyez un canal de bénédiction. Ceux qui gardent leur richesse avec dureté de cœur finissent souvent vides, tandis que ceux qui donnent avec libéralité marchent dans la faveur divine et dans la paix.
Examinez votre cœur aujourd’hui : utilisez-vous ce que vous avez pour manifester la bonté de Dieu ? La vraie richesse ne se mesure pas seulement en possessions, mais dans une vie vécue pour une cause plus grande que soi-même.
ÉTUDE PLUS APPROFONDIE : Proverbes 22:9 ; Deutéronome 15:7-8
PASSAGE EN OR : Si Dieu vous bénit avec des ressources, ce n’est pas seulement pour votre confort personnel, mais afin que vous soyez un canal de bénédiction. La vraie richesse ne se mesure pas seulement en possessions, mais dans une vie vécue pour une cause plus grande que soi-même.
PRIÈRE : Père céleste, je Te rends grâce pour cette parole. Tu élargis mon cœur pour vivre au-delà de moi-même. Je considère la richesse comme un outil pour faire le bien, non comme un simple confort personnel. Tu m’enseignes chaque jour à être généreux, à me souvenir des pauvres, et à refléter Ton amour à travers mes ressources. Je suis un intendant fidèle de tout ce que Tu m’as confié. Au nom de Jésus. Amen.
KONINKRIJK PRINCIPES VAN FINANCIËN : DEUGD EN RIJKDOM
Apostel Grace Lubega
Spreuken 11:25 (HSV): “Een zegenende ziel wordt verzadigd, en wie te drinken geeft, die zal ook te drinken krijgen.”
—
Er is een diepe verbinding tussen deugd en rijkdom. Als je kijkt naar mensen die financiële overvloed hebben bereikt, zul je vaak merken dat het vriendelijke en vrijgevige mensen zijn – of ze nu gelovig zijn of niet. Waarom? Omdat God iemand niet alleen voor eigen gewin, maar ook voor het welzijn van anderen laat groeien.
Rijkdom is een verantwoordelijkheid. De Bijbel herinnert ons er herhaaldelijk aan om de armen te gedenken en wat we hebben te gebruiken ten goede van anderen. “Wie goed is voor de armen, leent aan de Heer, en Hij zal hun belonen voor hun daden” (Spreuken 19:17 NBV). Een echt rijk persoon is iemand wiens hart groot genoeg is om boven eigenbelang te leven en de roeping te omarmen om anderen te verheffen.
Als God je zegent met middelen, is dat niet alleen voor persoonlijk comfort, maar ook om een kanaal van zegen te zijn. Wie rijkdom vergaart met een hard hart, voelt zich vaak leeg, terwijl wie vrijgevig is, in goddelijke gunst en vrede wandelt.
Onderzoek vandaag je hart. Gebruik je wat je hebt om Gods goedheid te weerspiegelen? Ware rijkdom zit niet alleen in bezittingen, maar in een leven dat geleefd wordt voor iets dat groter is dan jezelf.
VERDERE STUDIE: Spreuken 22:9; Deuteronomium 15:7-8
HET GOUDKLOMPJE: Als God je zegent met middelen, is dat niet alleen voor persoonlijk comfort, maar ook om een kanaal van zegen te zijn. Wie rijkdom vergaart met een hard hart, voelt zich vaak leeg, terwijl wie vrijgevig is, in goddelijke gunst en vrede wandelt. Ware rijkdom zit niet alleen in bezittingen, maar in een leven dat geleefd wordt voor iets dat groter is dan jezelf.
GEBED: Hemelse Vader, ik dank U voor dit woord. U verruimt mijn hart om boven mezelf uit te stijgen. Ik zie rijkdom als een instrument voor het goede, niet alleen voor persoonlijk comfort. U leert me dagelijks om vrijgevig te zijn, de armen te gedenken en Uw liefde te weerspiegelen door mijn middelen. Ik ben een trouwe rentmeester van alles wat U mij toevertrouwt. In Jezus’ naam, Amen.
FINANZPRINZIPIEN DES KÖNIGREICHS: TUGEND UND REICHTUM
Apostel Grace Lubega
Sprüche 11,25 (LUT): „Wer reichlich gibt, wird gelabt, und wer reichlich tränkt, der wird auch getränkt werden.“
—
Zwischen Tugend und Reichtum gibt es eine enge Verbindung. Wenn man sich die Menschen ansieht, die es zu finanziellem Wohlstand gebracht haben, stellt man häufig fest, dass es freundliche und großzügige Menschen sind − unabhängig davon, ob sie gläubig sind oder nicht. Und warum? Weil Gott Menschen nicht nur zu ihrem eigenen Vorteil erhöht, sondern auch zum Nutzen anderer.
Reichtum ist eine Verantwortung. Die Bibel ermahnt uns immer wieder, die Armen zu berücksichtigen und das, was wir haben, zum Wohl anderer einzusetzen. „Wer sich des Armen erbarmt, der leiht dem HERRN, und der wird ihm vergelten, was er Gutes getan hat.“ (Sprüche 19,17 LUT). Ein wahrhaft reicher Mensch ist jemand, dessen Herz groß genug ist, um über das Eigeninteresse hinauszuwachsen und dem Aufruf zu folgen, anderen zu helfen.
Wenn Gott dich mit Reichtum segnet, dann tut Er das nicht nur für deinen persönlichen Nutzen, sondern auch, damit du eine Quelle des Segens für andere sein kannst. Diejenigen, die mit kaltem Herzen Reichtümer horten, fühlen sich oft leer, während jene, die großzügig geben, in göttlicher Gnade und innerem Frieden leben.
Prüfe heute dein Herz. Nutzt du das, was du besitzt, um Gottes Güte zu reflektieren? Wahrer Reichtum besteht nicht nur aus Besitztümern, sondern darin, für etwas Größeres als sich selbst zu leben.
WEITERFÜHRENDE STUDIE: Sprüche 22,9; 5. Mose 15,7-8
FAZIT: Wenn Gott dich mit Reichtum segnet, dann tut Er das nicht nur für deinen persönlichen Nutzen, sondern auch, damit du eine Quelle des Segens für andere sein kannst. Diejenigen, die mit kaltem Herzen Reichtümer horten, fühlen sich oft leer, während jene, die großzügig geben, in göttlicher Gnade und innerem Frieden leben. Wahrer Reichtum besteht nicht nur aus Besitztümern, sondern darin, für etwas Größeres als sich selbst zu leben.
GEBET: Himmlischer Vater, ich danke Dir für dieses Wort. Du öffnest mein Herz, um über meine eigene Existenz hinaus zu leben. Ich betrachte Reichtum als ein Werkzeug für das Gute, nicht nur für persönlichen Vorteil. Du lehrst mich täglich, großzügig zu sein, die Armen zu berücksichtigen und Deine Liebe durch meine Gaben zu reflektieren. Ich bin ein treuer Verwalter von all dem, was Du mir anvertraut hast. In Jesu Namen, Amen.