Apostle Grace Lubega
Genesis 32:28 (KJV): “And he said, Thy name shall be called no more Jacob, but Israel: for as a prince hast thou power with God and with men, and hast prevailed.”
—
In our theme scripture, Jacob is told that he had power with God and with men, and that he had prevailed. Within this statement lies a profound truth revealed by the deliberate order of the words: God first, then men.
This means that no one can truly move the hearts of men unless they have first moved the heart of God. Any believer who walks the Christian life in a powerful, impactful, and notable way has first cultivated intimacy with God before influencing men. Spiritual authority before men is the product of spiritual alignment with God.
This same divine pattern is repeated throughout Scripture.
In Luke 2:52, the Bible records that Jesus grew in favour with God and man. Jesus’ public impact was the overflow of His private devotion.
This truth is also reflected in the life of Samuel. 1 Samuel 2:26 tells us that the boy Samuel continued to grow in stature and in favour with the Lord and with men.
God extends the same promise to us in Proverbs 3:4, assuring us that we will find favour and good success in the sight of God and man.
Beloved, the order must never be reversed. When God comes first, men follow. The call is clear: prioritise God, and men will respond to the grace upon your life.
FURTHER STUDY: Matthew 6:33, James 4:8
GOLDEN NUGGET: No one can truly move the hearts of men unless they have first moved the heart of God.
PRAYER: Father, in the name of Jesus, I thank You for this invitation into intimacy with You. I choose to seek Your heart above the approval of men. You order my priorities, that I may walk pleasing before You. My life is a vessel of divine favour. I receive grace to dwell in the secret place and from that place, to influence my world. In Jesus’ name, Amen.
Loading…
OKUBANZA RUHANGA, BWANYIMA ABANTU
Entumwa Grace Lubega
Okutandika 32:28: “Onu ati: Okuruga hati torigaruka kwetwa Yakobo kureka Israeli; ahakuba ohakaine na Ruhanga n’abantu, waasinga.”
—
Omu mutwe gw’ebyahandiikirwe byaitu, Yakobo akagambirwa ngu aine amaani na Ruhanga hamwe n’abantu, kandi ngu akasiinga. Omu kugamba oku harimu amazima makuru agashuuruuriirwe ahabw’okutereera kw’ebigambo: Ruhanga akabanza, nabwanyima abantu.
Eki nikimanyisa ngu tihariho orikubaasa kushemeza emitima y’abantu atabandize kushemeza omutima gwa Ruhanga. Omwikiriza weena orikugyenda amagara g’obukristaayo omu maani, okukora, n’omuringo gw’omutaano abandize yakora omubonano na Ruhanga atakateire bushoboorozi aha bantu. Obushoboorozi bw’omwoyo aha bantu nikiruga omu kutereera kw’omwoyo na Ruhanga.
Enkora y’obwa Ruhanga egi negarukwamu omu byahandiikirwe.
Omu Luka 2:52, Baiburi negira ngu Yesu yaayeyongyera okukura naasiimwa Ruhanga n’abantu. Obushoborozi bwa Kristo aha bantu bukaba buri okushesheka kw’okwehayo kwe omu mubonano.
Amazima aga nago nigorekwa omu magara ga Samueli. 1 Samueli 2:26 netugambira eti Ogwo mwana Samueli yaagumizamu naakura, naasiimwa MUKAMA n’abantu.
Ruhanga nayongyerayo endagaano emwe egyo ahariitwe omu Enfumu 3:4, erikutuhamiza eti turyagira iziina rirungi omu maisho ga Ruhanga n’abantu.
Omukundwa, obuteeka tibushemereire kuhindurwa. Ruhanga ku arikubanza kwiija, abantu nibakurataho. Okweetwa kurigye: ta Ruhanga aha mutwe, abantu nibaza kugarukamu embabazi eziri aha magara gaawe.
SHOMA N’EBI: Matayo 6:33, Yakobo 4:8
EBIKURU MUNONGA: Tihariho orikubaasa kushemeza emitima y’abantu atabandize kushemeza omutima gwa Ruhanga.
ESHAARA: Taata, omu iziina rya Yesu, ninkusiima ahabw’okweetwa oku omu mubonano. Nincwamu kusherura omutima gwaawe ahaiguru y’okuhamibwa kw’abantu. Noyebembera ebindikukora, ngu ngyende ndikukuhaisa ekitiinisa omu maisho gaawe. Amagara gangye n’orwabya rw’obuganzi. Ninyakiira embabazi kuguma omu mwanya gw’omubonano kandi kuruga omu mwanya ogwo, kutegyeka ensi yangye. Omu iziina rya Yesu, Amiina.
KUBANZA ALI RUHANGA, HANYUMA ABANTU
Omukwenda Grace Lubega
Okubanza 32:28 (KJV): “Kandi yagamba, Ibara lyawe tiriragaruke kwetebwa Yakobo, baitu Isaleeri: nk’omubiito onyina amaani hamu na Ruhanga kandi hamu na abantu, kandi osingwire.”
—
Omu mutwe gw’ekyahandikirwe, Yakobo akagambirwa ngu anyina amaani hamu na Ruhanga kandi hamu na abantu, kandi ngu akaba asingwire. Omukihandiiko kinu harumu amananu agomunda muno gasukwirwe nokugendeera okwebigambo: Akubanza ali Ruhanga, hanyuma abantu.
Kinu kikumanyisa ngu busaho muntu akusobora kutwara emitima y’abantu okwihaho buli abandize kutwara omutima gwa Ruhanga. Omuikiriza weena anyakurubata obwomeezi bwobu Kristaayo omu maani agaijwire, omukuhindura okwijwire, kandi omulingo ogukurorwaho abandize yakoraho, obumu hamu na Ruhanga atakabandize abantu. Obusobozi bwomu mwoyo otabandize obwabantu buli kirugwamu kyokuba bumu hamu na Ruhanga.
Okuhonderana nukwo kumu okwobwa Ruhanga kugarukirwemu kuraba omu byahandikirwe.
Omu Luka 2:52, Baibuli ehandikire ngu Yesu akakura omu kuganja hamu na Ruhanga kandi na abantu. Okuhindura ebintu kwa Yesu kukaba nikuruga omukugera kw’okwehayo kwe hali Ruhanga okw’omunsita.
Amananu ganu nago nigolekwa omu bwomeezi bwa Samwiri. 1 Samwiri 2:26 etugambira ngu omwana Samwiri akagenda omaiso nakura omukyemeero kandi nomukuganja hamu na Mukama kandi nabantu.
Ruhanga nasembeza ekiragaano nikyo kimu hali itwe omu Enfumu 3:4, natugumiza ngu itwe nitwija kutunga okuganja kandi nobusinguzi oburungi omaiso ga Ruhanga na abantu.
Abagonzebwa, omulingo tiguteekwa kuhingisibwa. Ruhanga obwaija kubanza, abantu bahonderaho. Okwetwa nikuhwezeka: hereza Ruhanga ekiikaro ky’okubanza, kandi abantu nibaija kugarukamu hali embabazi ezinyakuli habwomezi bwawe.
GALIHYA N’OSOMA: Matayo 6:33, Yakobo 4:8
EBIKURU MUBYOONA: Busaho muntu akusobora kutwara emitima y’abantu okwihaho buli abandize kutwara omutima gwa Ruhanga.
ESAARA: Taata, omu ibara lya Yesu, Nyowe ninkusiima habw’okutangiirwa kunu omubumu hamu na Iwe. Nyowe ninkomamu kuseera Omutima Gwawe haiguru yokusiimwa kw’abantu. Iwe ogereka ebinkora kubanza, nukwo nsobole kurubata ninkusemeza omaiso Gaawe. Obwomeezi bwange buli kikwatwa ky’okuganja kwobwa Ruhanga. Nyowe nintwara embabazi kwikara omukiikaro kyensita kandi kurugira omukiikaro ekyo, nimpindura ensi yange. Omu ibara lya Yesu, Amiina.
LUBANGA KONG MUKWONGO, IYUNGEYE DONG DANO
Lakwena Grace Lubega
Acakki 32:28(KJV): ” Dok owacce ni, Nia tin nyiŋi doŋ pe gibilwoŋo ni Yakobo, ento ni Icrael: pien ibedo ka lweny ki Lubaŋa, dok ki dano bene, ci imedo ki loyo.”
—
I ginacoya wa matin, ki waco ki Yakobo ni en onongo tye ki teko ki Lubanga dok kibot dano, dok en obedo ki loyo. I kin lok man tye lok ada ma pire tek ma ki nyutu ki kit ma gin acoya tye kwede: Lubanga mukwongo, ci iyubgeye dano.
Man nyuto ni pe tye ngat mo ma twero gudo cwiny dano kikome kace pe kong gugudo cwiny Lubanga. Ngat mo keken ma ye ikom Kristo ma woto i kwo me bedo Lakricitayo i yo ma tyeki teko, ma kelo alokaloka, dok ma nen, kong odongo wat macok ki Lubanga ma peya okelo alokaloka i kom dano. Twero me cwiny i nyim dano obedo adwogi me bedo maluke ki Lubanga i yo me cwiny.
Yoo acel-lu ki nwoyo i ginacoya ducu.
I buk pa Luka 2:52, Baibul ocoyo ni Yecu odongo i cwak ki Lubanga dok ki dano. Aloka loka i kom lwak pa Yecu obedo adwoki me mine ne kene ma mol amola.
Ada man bene nen i kwo pa Camuel. 1 Camuel 2:26 waciwa ni latin awobi Camuel omedde ki dongo i rwom ma lamal dok icwak ki Rwot dok ki dano.
Lubanga omiyo cikke acel-lu botwa i buk me Carolok 3:4, kun miniwa tek cwiny ni wabinongo cwak dok wabi timo maber i nyim Lubanga dok dano.
Utmegina me amara, kitma jami aryo man woto kwede pe omyero gilok woko. Kace Lubanga okwongo bino, dano lubo kore. Lok ni tye maleng: ket Lubanga calo ginma piretek, dok dano gubi yenyo kica pa Lubanga ma tye ikom kwo ni.
KWAN MUKENE: Matayo 6:33, Yakobo 4:8
LWOD MADIT: Pe tye ngat mo ma twero gudo cwiny dano kikome kace pe kong gugudo cwiny Lubanga.
LEGA: Wora, i nying Yecu, apwoyi pi lwongo man me bedo cok kwedi. Ayero me yenyo cwinyi ma kato cwak pa dano. In aye iyubu wot pa jami ma pire tek bota, wek awot iyo ma opore i nyimi. Kwona obedo gin tic me cwak pa Lubanga. Ajolo kica me bedo i kabedo ma okane dok ki kabedo meno, me loko lobo na. I nying Yecu, Amen.
OBAŊA EN AYE CAKO, EKA DANO TE LUBO
Akwena Grace Lubega
Agege 32:28 (Lango): Lonnono te kobbe ni, “Cakere tin nyiŋi mom doŋ obino lwoŋo ni Yakobo, ento Icrael, pien yin ibedo romo wun Obaŋa, kede dano daŋ naka iloo.”
—
Ityeny jiri wa me tin, obin okobbi Yakobo ni en oromo kede Obaŋa, karacel i dano daŋ naka oloo. Iyi kop man tye ateni moro ame onyutte pi kite ame ocano kede coc man kore ikore ni: Obaŋa en cako, eka dano te lubo.
Man tero ni mom tye ŋattoro ame twero loyo cuny dano i ateni ame nwo pwodru olo cuny Obaŋa. Ŋattoro keken ame oye ame kwo kwo a Kricitayo i teko, dwoogi adit, karacel kede iyore ame nen myero koŋ bed karacel kede Obaŋa iyore atut ame nwoŋo pwodru obedo kede loc ikom dano. Bedo kede twer me cuny inyim dano obedo adwoogi me wot karacel kede Obaŋa i cuny.
En yore acelli ame Obaŋa tio kede tye onwoye ityeny jiri luŋ.
Iyi Luka 2:52, Baibul kobo ni Yecu obin omedde nwoŋo pwoc baŋ Obaŋa kede baŋ jo. Adwoogi me tic a Yecu nwoŋo oyaa i bedo mere atek tutwal karacel kede Obaŋa.
Ateni man tye ame onen ikwo a Camwiri. 1 Camwiri 2:26 kobbiwa ni Camwiri rik te medde doŋo, kun Rwot pwoe, jo daŋ pwoe.
Obaŋa miowa daŋ cikkere man iyi Carokop 3:4, kun kobbiwa ni mannono bino miyo Obaŋa kede dano pwoyowa, dok obedo kede tam aber komwa.
Atin me amara, yore man ame jami timmere kede ni myero mom lokkere. Ka icako kede Obaŋa, jo bino lubokori. Lwoŋo man tye kannaler: ter Obaŋa acalo gin ame pire tek, eka jo bino neno winyo mere ame tye ikom kwoni.
MEDE IKWANO: Matayo 6:33; Yakobo 4:8
APIRE TEK: Mom tye ŋattoro ame twero loyo cuny dano i ateni ame nwo pwodru olo cuny Obaŋa.
KWAC: Papa, inyiŋ Yecu, apwoyi pi lwoŋa me bedo i wat ame tut karacel kedi. Ayero me yenyo gin ame Cunyi kobo akato tam a dano. Yin iyiko jami apire tek ikwo na, me wek akwo iyore ame mio Yin yomcuny. Kwo na obedo tabo me pwoc ame yaa iboti. Agamo winyo me bedo ikabedo me imuŋ daŋ yaa ikano, akelo alokaloka i lobo na. Inyiŋ Yecu, Amen.
EDEKE BER, DO KONYE ITUŊA
Ekiyakia Grace Lubega
Ageun 32:28 (KJV): Kotema atiar, “Ekonikiror mam bobo enyaritai Yakob, dimarai Isirael: [23] naarai ipegata nepepe ka Edeke ka ituŋa, ido iteleka.”
—
Okokoro wok loepukorit aimor, Yakob alimokino ebe ajaatatar ŋesi apedor kamake Edeke keda ituŋa, keda da ebe abu ŋesi kopedo. Kotoma akiro kanu ejai abeite napolon naepukunitai koipone loibwaikitere akiro: Edeke ber, do konye ituŋa.
Epoloikinit naebe mam idio ituŋanan epedori atiror itauon nuka ituŋa toni ne ber etiroroto etau loka Edeke. Edio eyuunan loelosi alosit naka Ekristayone kotoma oipone loagogoŋ, apedor ka loiteo ejai ber adukun eidicane keda Edeke eroko etiroro ituŋa. Apedor naka omoyo kotuŋa erai naelomunit kotoma aitereikina keda Edeke.
Apetetait napona inyogokitai kotoma ka Anuiwadikatai kere.
Kotoma Luka 2:52, iwadikat Ebaibuli ebe kobu Yesu kopolo kotoma aminuno kane ejai Edeke keda ituŋa. Ajenara naka Yesu arai ailapun naka ainakina ke koidiope.
Abeite na da ŋesi itoduna kotoma aijar naka Samuel. 1 Samuel 2:26 elimokinitos ooni ebe esapat Samuel abu kinyikok apolo kotoma akuan ka aminuno kane ajai Ejakait keda ituŋa.
Edeke isieikinit aisumunet ŋipoŋin mamawok kotoma Awaragasia 3:4, itogogoŋikit ooni ebe ibuni ooni adumun aminuno keda akerianar najokan kotoma akonye nuka Edeke keda etuŋanan.
Luminan, ejai mam aijul eipone lo. Ne egeuna Edeke, etupakinete ituŋa. Ecai anyarauno: kisiŋaren Edeke, epote do ituŋa aboŋokin mamake asianut naka Edeke aijarakon.
ASIOMAN NAIYATAKINA: Matayo 6:33, Yakob 4:8
NUEPOSIK BALA ESABU: Mam idio ituŋanan epedori atiror itauon nuka ituŋa toni ne ber etiroroto etau loka Edeke.
AILIP: Papa, ko okiror loka Yesu, Esialamikit eoŋ Jo kanuka anyarauno toma oidicane keda Jo. Asekuni aimo etau Kon kokuju naka aitojokaaro naka ituŋa. Ilimori Jo nuesigeit eoŋ, tetere kalosi koipone loajokan kama Kon. Erai aijaraka ibore yen aminuno nalaunan. Ejauni asianut aiboi kotoma aiboisit naiyeiyea ido anyoun aiboisit kaŋin, atiror akwapin. Ko okiror ka Yesu, Amen.
Loading…
MUNGU KWANZA, KISHA WANADAMU
Mtume Grace Lubega
Mwanzo 32:28 (KJV): “Akasema, Jina lako hutaitwa tena Yakobo, bali Israeli: kwa maana umeshindana na Mungu na wanadamu, nawe umeshinda.”
—
Katika andiko letu kuu, Yakobo anaambiwa kwamba alikuwa na nguvu mbele za Mungu na wanadamu, na kwamba alishinda. Ndani ya kauli hii kuna ukweli wa kina unaofunuliwa na mpangilio mahsusi wa maneno: Mungu kwanza, kisha wanadamu.
Hii ina maana kwamba hakuna mtu anayeweza kwa kweli kugusa mioyo ya wanadamu isipokuwa kwanza awe ameugusa moyo wa Mungu. Mwamini yeyote anayetembea maisha ya Kikristo kwa nguvu, ushawishi, na matokeo ya wazi, huanza kwa kujenga ukaribu na Mungu kabla ya kuwavuta wanadamu. Mamlaka ya kiroho mbele za wanadamu ni matokeo ya mpangilio sahihi wa kiroho na Mungu.
Mpangilio huu wa kiungu unaonekana tena katika Maandiko yote.
Katika Luka 2:52, Biblia inaandika kwamba Yesu alikua akipata kibali mbele za Mungu na wanadamu. Athari ya Yesu hadharani ilikuwa ni matokeo ya ibada yake ya siri.
Ukweli huu pia unaonekana katika maisha ya Samweli. 1 Samweli 2:26 inatuambia kwamba kijana Samweli aliendelea kukua katika kimo na kupata kibali mbele za Bwana na wanadamu.
Mungu anatupa pia ahadi hii katika Mithali 3:4, akituhakikishia kwamba tutapata kibali na mafanikio mema mbele za Mungu na wanadamu.
Mpendwa, mpangilio huu haupaswi kamwe kubadilishwa. Mungu akiwa wa kwanza, wanadamu watafuata. Wito uko wazi: mpe Mungu kipaumbele, na wanadamu wataitikia neema iliyo juu ya maisha yako.
MASOMO YA ZIADA: Mathayo 6:33, Yakobo 4:8
UJUMBE MKUU: Hakuna mtu anayeweza kwa kweli kugusa mioyo ya wanadamu isipokuwa kwanza awe ameugusa moyo wa Mungu.
SALA: Baba mpenzi, kwa jina la Yesu, nakushukuru kwa mwaliko huu wa kuwa na ukaribu nawe. Nachagua kutafuta moyo wako kuliko kutafuta kibali cha wanadamu. Wewe wapanga vipaumbele vyangu ili nitembee nikikupendeza. Maisha yangu ni chombo cha kibali cha kiungu. Napokea neema ya kukaa mahali pa siri na kutoka hapo kuathiri ulimwengu wangu. kwa jina la Yesu, Amina.
Loading…
EERST GOD, DAN MENSEN
Apostel Grace Lubega
Genesis 32:28 (HSV): “Toen zei Hij: Uw naam zal voortaan niet meer Jakob luiden, maar Israël, want u hebt met God en met mensen gestreden, en hebt overwonnen.”
—
In onze thematekst wordt Jakob verteld dat hij macht had bij God en bij de mensen, en dat hij had overwonnen. In deze uitspraak schuilt een diepe waarheid die wordt onthuld door de weloverwogen volgorde van de woorden: eerst God, dan de mensen.
Dit betekent dat niemand de harten van mensen werkelijk kan raken, tenzij hij eerst het hart van God heeft geraakt. Iedere gelovige die een krachtig, impactvol en opmerkelijk christelijk leven leidt, heeft eerst een intieme relatie met God opgebouwd voordat hij mensen beïnvloedt. Geestelijk gezag over mensen is het resultaat van geestelijke verbondenheid met God.
Ditzelfde goddelijke patroon wordt door de hele Schrift herhaald.
In Lucas 2:52 staat in de Bijbel beschreven hoe Jezus in gunst groeide bij God en bij de mensen. Jezus’ publieke invloed was het resultaat van Zijn persoonlijke toewijding.
Deze waarheid wordt ook weerspiegeld in het leven van Samuël. 1 Samuël 2:26 vertelt ons dat de jongen Samuël steeds groter werd in aanzien en gunst bij de Heer en bij de mensen.
God geeft ons dezelfde belofte in Spreuken 3:4 en verzekert ons ervan dat we gunst en succes zullen vinden in de ogen van God en de mensen.
Geliefden, de volgorde mag nooit omgekeerd zijn. Wanneer God op de eerste plaats komt, volgen de mensen. De boodschap is duidelijk: geef God prioriteit, en mensen zullen reageren op de genade die op je rust.
VERDERE STUDIE: Mattheüs 6:33, Jakobus 4:8
HET GOUDKLOMPJE: Niemand kan de harten van mensen werkelijk raken, tenzij hij eerst het hart van God heeft geraakt.
GEBED: Vader, in de naam van Jezus, dank ik U voor deze uitnodiging tot intimiteit met U. Ik kies ervoor Uw hart te zoeken boven de goedkeuring van mensen. U ordent mijn prioriteiten, zodat ik U welgevallig mag zijn. Mijn leven is een instrument van goddelijke gunst. Ik ontvang genade om in de geheime plaats te verblijven en van daaruit mijn wereld te beïnvloeden. In Jezus’ naam, Amen.
ZUERST GOTT, DANN DIE MENSCHEN
Apostel Grace Lubega
1. Mose 32,28 (KJV, übersetzt): „Er sprach: Du sollst nicht mehr Jakob heißen, sondern Israel; denn als Fürst hast du Macht bei Gott und bei den Menschen und hast dich durchgesetzt!“
—
In unserer thematischen Schriftstelle wird Jakob bescheinigt, dass er Macht bei Gott und bei den Menschen hatte und dass er sich durchsetzen konnte. In dieser Aussage steckt eine tiefgreifende Offenbarung, die sich aus der bewussten Reihenfolge der Worte ergibt: Zuerst Gott, dann die Menschen.
Das bedeutet, dass niemand wirklich die Herzen der Menschen berühren kann, wenn er nicht zuerst das Herz Gottes berührt hat. Jeder Gläubige, der als Christ ein kraftvolles, einflussreiches und beeindruckendes Leben führt, hat zuallererst die Vertrautheit mit Gott kultiviert, bevor er einen Einfluss auf die Menschen ausüben konnte. Geistliche Autorität gegenüber den Menschen ist das Ergebnis einer geistlichen Ausrichtung auf Gott.
Und das gleiche göttliche Muster zieht sich wie ein roter Faden durch die gesamte Heilige Schrift.
In Lukas 2,52 beschreibt die Bibel, wie Jesus in der Gunst Gottes und der Menschen zunahm. Das öffentliche Wirken Jesu war das Resultat Seiner persönlichen Beziehung mit Gott.
Diese Offenbarung spiegelt sich auch im Leben von Samuel wider. Im 1. Samuel 2,26 steht geschrieben, dass der junge Samuel immer mehr an geistlicher Größe und Wohlwollen beim Herrn und bei den Menschen zunahm.
Gott sichert uns in Sprüche 3,4 das gleiche Versprechen zu und garantiert uns, dass wir Gefallen und Erfolg bei Gott und den Menschen finden werden.
Ihr Lieben, diese Reihenfolge sollte niemals vertauscht werden. Wenn Gott an erster Stelle steht, folgen die Menschen. Die Herausforderung ist klar und deutlich: Wenn Gott an erster Stelle steht, werden die Menschen auch auf Gottes Gnade in deinem Leben reagieren.
WEITERFÜHRENDE STUDIE: Matthäus 6,33; Jakobus 4,8
FAZIT: Niemand kann wirklich die Herzen der Menschen berühren, wenn er nicht zuallererst das Herz Gottes berührt hat.
GEBET: Lieber Gott, im Namen von Jesus bedanke ich mich für diese Einladung zur Vertrautheit mit Dir. Ich entscheide mich dafür, Dein Herz über die Anerkennung vor den Menschen zu stellen. Du bestimmst meine Prioritäten, damit ich Dir wohlgefällig gegenübertreten kann. Mein Leben ist ein Gefäß des göttlichen Wohlgefallens. Ich empfange die Gnade, mit Dir im stillen Kämmerlein zu verweilen und von dort aus meine Welt zu verändern. In Jesu Namen, Amen.
